Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kommunala nyval

Skriftlig fråga 2000/01:1349 av Axén, Gunnar (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-06
Anmäld
2001-06-12
Besvarad
2001-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 2000/01:1349

 av Gunnar Axén (m) till statsrådet Britta Lejon om kommunala nyval

Den senaste tiden i Norrköpings kommunalpolitik har varit minst sagt skakig för det styrande partiet. Kommunstyrelsens ordförande har avgått. Den förste vice kommunstyrelseordföranden har aviserat sin avgång, men inte tillåtits lämna sitt uppdrag eftersom den tillförordnade kommunstyrelseordföranden i sådana fall skulle ha hämtats från oppositionen. Två nya kommunalråd ska nu utses. Sannolikt kommer ingen av dem att ha en folkvald förankring eftersom de som nu är på förslag inte är ledamöter av kommunfullmäktige. När denna process är klar kommer kommunen att ha varit utan en fungerande kommunledning i mer än ett halvår. Sannolikt har också kommuninvånarnas förtroende för den lokala demokratin allvarligt försvagats.

Detta aktualiserar frågan om möjligheten till kommunala nyval. En kommun kan i dag inte utlysa nyval, oavsett vad som händer i kommunen. I Norrköpings fall skulle detta just nu vara ett sätt att återupprätta medborgarnas förtroende för sina politiker. Även om ett nyval ger exakt samma mandatfördelning som tidigare, skulle nuvarande personval vara ett sätt för medborgarna att sända en signal om vilka företrädare de helst ser på ledande positioner.

Riksdagen har i dag möjligheten att utlysa nyval. Jag kan inte se varför kommuner och landsting inte skulle kunna ha samma möjlighet.

Vad avser demokratiministern göra för att möjliggöra för kommuner och landsting att hålla nyval?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1349 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 13 juni

Svar på fråga 2000/01:1349 om kommunala nyval

Statsrådet Britta Lejon

Gunnar Axén har frågat mig vad jag avser att göra för att möjliggöra för kommuner och landsting att hålla nyval.

Jag vill inledningsvis peka på att fullmäktige enligt 4 kap. 10 a § kommunallagen (1991:900) kan återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd, bl.a. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige. Förtroendeuppdragen upphör i ett sådant fall när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats.

En sådan situation som avses i den nämnda bestämmelsen kan uppkomma till följd av att det politiska majoritetsförhållandet skiftat under mandatperioden på grund av att ett parti, som till en början ingått i majoriteten, senare valt att i stället samarbeta med oppositionen. Den yttersta konsekvensen av en sådan situation är att styrelsen och övriga nämnder inte längre har fullmäktiges förtroende. På kommunal nivå finns det inte någon möjlighet till nyval eller till misstroendeförklaring i fullmäktige. Mot denna bakgrund borde det enligt förarbetena till bestämmelsen tillskapas möjligheter att under löpande mandatperiod göra förändringar i nämndernas sammansättning så att dessa speglar den politiska majoriteten i fullmäktige då majoriteten skiftat (se prop. 1993/94:188, s. 45).

Konstitutionsutskottet har i betänkandet Kommunala demokratifrågor (bet. 1998/99:KU21) bl.a. behandlat motioner om att det ska bli möjligt att genomföra extraval i kommuner och landsting. Utskottet har avstyrkt motionerna och uttalat att sådana förslag bygger på föreställningen att det finns stora likheter mellan det politiska systemet på nationell nivå (regering-riksdag) och lokal nivå (styrelsen-fullmäktige). Detta skulle motivera att parlamentarismens principer, däribland möjligheten att under vissa omständigheter upplösa den högsta beslutande församlingen och utlysa nyval, tillämpas fullt ut även i kommuner och landsting. Enligt utskottet står denna uppfattning i viss motsatsställning till den princip om samlingsstyre som väsentligen ligger till grund för det kommunala styrelseskicket. De problem som kan uppstå till följd av att en majoritet inte står sig under en hel mandatperiod kan enligt utskottet lösas med hjälp av bestämmelserna i kommunallagen om entledigande av ledamöter i nämnderna och val av nya ledamöter.

I sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU 2000:1) anför Demokratiutredningen att ett sätt att vitalisera den kommunala demokratin är att införa ett kommunalt extravalsinstitut. Detta skulle möjliggöra utlysande av val under mandatperioden om något avgörande inträffat som förhindrar att den kommunala eller regionala styrelsen fungerar tillfredsställande och att nya majoriteter därför påkallas.

Jag anser i likhet med vad konstitutionsutskottet uttalat att problem som kan uppstå till följd av att en majoritet inte står sig under en hel mandatperiod i första hand bör lösas med hjälp av bestämmelserna i kommunallagen om entledigande av ledamöter i nämnderna och val av nya ledamöter. Innan man överväger att möjliggöra för kommuner och landsting att hålla extraval i en sådan situation bör man dessutom enligt min mening utvärdera erfarenheterna av tillämpningen av dessa bestämmelser. Eftersom Demokratiutredningens betänkande för närvarande bereds inom Justitiedepartementet vill jag dock i nuläget inte ta slutlig ställning i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.