Kommunala läkare

Skriftlig fråga 2020/21:2102 av Markus Wiechel (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

I Coronakommissionens första delrapport från december förra året lyftes återigen de stora bristerna i äldreomsorgen, ett problem som i åratal varit allmänt känt men som ignorerats av regeringen. Om vi bortser ifrån det huvudlösa valet av påstådd strategi när verkligheten inom äldreomsorgen varit så dyster fick vi även en annan sak bekräftad: Många äldre på särskilda boenden fick aldrig någon individuell medicinsk bedömning. Detta var en fråga som undertecknad lyfte med socialministern redan våren 2020, med förhoppningen att hon agerade, men med föga resultat. Socialministern ignorerade i stället de återkommande varningarna. Hade regeringen agerat då skulle liv med all sannolikhet ha räddats.

I dag ansvarar kommunerna för vård och omsorg av äldre, men det är ändå regionerna som är läkarnas arbetsgivare. Kommissionen har därför föreslagit att lagen ska ändras i syfte att minska risken att detta händer igen. Förslaget är att kommuner själva ska kunna anställa läkare, vilket skulle möjliggöra för resursstarka kommuner att enklare erbjuda adekvat expertis till inte minst brukare inom äldreomsorgen.

Pandemin har med all önskvärd tydlighet redogjort för behovet av en rutinerad, utbildad och dedikerad personalstyrka inom äldreomsorgen. I dag saknas krav på medicinsk utbildning för att arbeta med äldre eller ens ansvara för ett så kallat äldreboende. Bara ungefär 5 procent av personalen inom äldreomsorgen har i dag en sjuksköterskeutbildning. I hela landet finns det samtidigt bara omkring 350 legitimerade sjuksköterskor som specialiserat sig på geriatrik, och deras specialitet till trots arbetar de främst vid sjukhus och vårdcentraler snarare än inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen har med andra ord ett enormt behov av en genomgripande reform där man ser brukarna för vilka de är: människor som under sina liv byggt det samhälle vi lever i och som har gett oss allt det vi har i dag. Att inte erbjuda dessa människor den bästa tänkbara omsorgen kan inte klassas som något annat än ett förrädiskt svek. Även om regeringen har tillsatt en utredning om en ny äldreomsorgslag (där frågan om läkare i kommunerna inkluderas) bör denna fråga vara tillräckligt viktig för att regeringen snabbt ska agera.

Socialminister Lena Hallengren önskas besvara följande fråga:

Kan vi förvänta oss att ministern tar initiativ till att möjliggöra för kommuner att anställa läkare, och hur avser ministern att öka den andel av personalstyrkan inom äldreomsorgen som är utbildad och dedikerad för ändamålet?