kommunala bostadsaktiebolag
Skriftlig fråga 2001/02:201 av Graf, Carl Fredrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-13
- Anmäld
- 2001-11-20
- Besvarad
- 2001-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:201
av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om kommunala bostadsaktiebolagJag vill illustrera min fråga med ett exempel. Två kommuner har bildat bostadsaktiebolag. Båda äger fastigheter i kommunen för 98 mkr som avses överföras till det nybildade aktiebolaget.
Kommun A sätter in 100 mkr i kontanter som aktiekapital och köper sedan för 98 mkr fastigheterna. Balansräkningen blir då:
Kassa 2, fastigheter 98, aktiekapital 100.
Kommun B sätter 2 mkr i kontanter som aktiekapital och överlåter fastigheterna som apportegendom. Balansräkningen blir likaså:
Kassa 2, fastigheter 98, aktiekapital 100.
Enligt lag SFS 1999:608 3 § tillåts utdelning som "skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet" utan sanktioner.
Enligt uppgifter från Finansdepartementet är tillämpningsanvisningar utformade så, att utdelning utan sanktioner endast tillåts på det belopp som tillskjutits i penningar. Detta gör en väsentlig skillnad för de två bolagen i exemplet, trots att deras sammansättning och balansräkning är lika.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att den ena, av två helt korrekta bokföringsmetoder, inte ska diskrimineras framför den andra?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:201 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén
den 21 november
Svar på fråga 2001/02:201 om kommunala bostadsaktiebolag
Carl Fredrik Graf har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att den ena, av två helt korrekta bokföringsmetoder, inte ska diskrimineras framför den andra.
Huvudprincipen i nu gällande regler kan sägas vara att företagen ska vara icke vinstutdelande, samtidigt som en skälig utdelning på det kontant tillförda grundkapitalet är tillåten. Regelverket anknyter i denna del till den praxis som utvecklats och innebär att utdelningen inte får baseras på den del av grundkapitalet som utgörs av t.ex. fondemission, lån eller apportegendom. Skälet till denna avgränsning när det gäller apportegendom står att finna i det förhållandet att man härigenom velat undvika de oklarheter som kan uppstå kring hur fastigheterna ska värderas.
Eftersom dessa frågor berörs i den proposition om allmännyttiga bostadsföretag som regeringen kommer att avlämna till riksdagen inom kort, är jag inte beredd att nu ta ställning till frågan om det bör göras förändringar i dessa regler.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.