Kommunal ersättning från Migrationsverket
Skriftlig fråga 2015/16:1574 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-08
- Överlämnad
- 2016-09-09
- Anmäld
- 2016-09-13
- Svarsdatum
- 2016-09-21
- Sista svarsdatum
- 2016-09-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sedan flyktingkrisen tog sin början på allvar under hösten 2015 har ett flertal skånska kommuner tagit ett stort ansvar genom sitt mottagande av inte minst ensamkommande barn och ungdomar. I slutet av 2013 tecknade Bjuvs kommun ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande. Inom ramen för detta avtal ska Migrationsverket årligen betala ut en ersättning på 500 000 kronor per kalenderår till kommunen och 1 600 kronor per dygn för varje boendeplats, och det ska finnas en möjlighet att få ytterligare 300 kronor i stöd per dygn. Utbetalningarna sker retroaktivt, vilket innebär att respektive kommun måste stå för kostnaden själv inledningsvis.
I nuläget ligger Migrationsverket efter med sina utbetalningar till Bjuvs kommun och är skyldig kommunen cirka 30 miljoner kronor. 30 miljoner kronor är mycket för en liten kommun att ligga ute med och eftersläpningen som ligger på mellan nio och tolv månader har fått till följd att Bjuvs kommun fått problem med sin likviditet. Likviditetsproblematiken innebär att Bjuvs kommun nu tagit beslut om ett nytt lån för att täcka upp för de uteblivna utbetalningarna, och därmed riskerar kommunen att tvingas öka sin lånedel för att finansiera och trygga välfärdens kärna.
Det är allvarligt att Migrationsverkets brister leder till ekonomiska problem för de kommuner som ställer upp för att Sverige ska klara av att hantera flyktingkrisen. Utifrån detta vill jag därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att ta initiativ till för att lösa den uppkomna situationen och säkerställa att de kommuner som Migrationsverket har avtal med får sin ersättning så skyndsamt som möjligt?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1574 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/06252/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1574 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Kommunal ersättning från Migrationsverket
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att ta initiativ till för att lösa den uppkomna situationen och säkerställa att de kommuner som Migrationsverket har avtal med får sin ersättning så skyndsamt som möjligt.
I kölvattnet av 2015 – med cirka 163 000 asylsökande varav drygt 35 000 ensamkommande barn – har antalet ansökningar om statlig ersättning för asylsökande från kommuner och landsting ökat kraftigt. Till och med juli 2016 har Migrationsverket tagit emot nära fyra gånger så många ansökningar om ersättning som under motsvarande period 2015.
Migrationsverket har till och med juli i år betalat ut 11,3 miljarder i ersättningar för asylsökande till kommuner och landsting. Det kan jämföras med de 6,9 miljarder som utbetalades under hela förra året.
För att hantera den stora ärendemängden har Migrationsverket fördubblat antalet anställda som hanterar ersättningar till kommunerna. Myndigheten har även vidtagit organisatoriska förändringar för att effektivisera hanteringen. Myndigheten räknar därför med att handläggningstiden för ersättningarna kommer att vara nere på cirka tre månader vid slutet av året.
Regeringen är mån om att Migrationsverket fortsätter arbetet med att öka takten i utbetalningarna till kommunerna. I sammanhanget är det också relevant att nämna att ett tydligt syfte med det nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga som ska träda i kraft 1 juli 2017 är att kommunerna snabbare ska få ersättning för sina kostnader.
Stockholm den 15 september 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

