kommun- och landstingsägda företag

Skriftlig fråga 2002/03:247 av Hagberg, Liselott (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-05
Inlämnad
2002-12-05
Besvarad
2002-12-11
Svar anmält
2002-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2002/03:247

av Liselott Hagberg (fp) till näringsminister Leif Pagrotsky om kommun- och landstingsägda företag

Nyligen presenterade Statistiska centralbyrån en rapport över kommun- och landstingsägda företag. År 2001 fanns i vårt avlånga land 1 537 kommun- och landstingsägda företag och av rapporten framgår att antalet ökat i jämförelse med år 2000. Vidare framgår att ca 20 % av de kommunägda företagen ägnar sig åt att hyra ut kontorslokaler, lagerlokaler, industrilokaler och mark. De kommunala företagen, närmare bestämt 138 stycken, erbjuder dessutom samhälls- och personliga tjänster och 31 stycken ägnar sig åt hotell och restaurangverksamhet. Majoriteten av företagen ägnar sig åt fastighets- och uthyrningsverksamhet samt el-, gas-, värme- och vattenförsörjning.

Enligt kommunallagen ska kommunal näringsverksamhet begränsas till sådant som tillgodoser samhällets intressen. Jag har svårt att se att till exempel hotell och restaurangverksamhet ryms inom området samhällsintressen. För övrigt finns i de kommunala företagen stora bundna tillgångar som skulle komma till bättre nytta om de användes för att minska kommunernas skulder eller möjligen för vissa investeringar inom offentliga kärnområden. Kommuner och landsting har enligt min uppfattning viktigare saker att ägna sig åt än affärsverksamhet som bättre kan skötas av andra.

Min fråga till näringsministern blir därför:

Vad tänker näringsministern vidta för åtgärder för att bidra till en minskning av antalet kommun- och landstingsägda företag som bedriver verksamhet som inte ryms inom det egna kompetensområdet?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:247 besvarad av Leif Pagrotsky

den 11 december

Svar på fråga 2002/03:247 om kommun- och landstingsägda företag

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Liselott Hagberg har frågat näringsminister Leif Pagrotsky vad han avser att vidta för åtgärder för att bidra till en minskning av antalet kommun- och landstingsägda företag som bedriver verksamhet som inte ryms inom det egna kompetensområdet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

Kommuner och landsting får enligt 3 kap. 16 § kommunallagen bedriva sin verksamhet i bolagsform om inte annat är särskilt stadgat. Om man väljer att bilda ett bolag för verksamheten ska fullmäktige enligt 3 kap. 17 § kommunallagen bland annat bestämma det kommunala ändamålet för verksamheten. Kommuner och landsting får alltså inte bilda bolag för att bedriva verksamhet som annars inte skulle vara tillåten att bedriva.

De verksamheter Liselott Hagberg nämner är alla exempel på uppgifter som kommuner och landsting sedan länge i rättspraxis givits rätt att bedriva. I vissa fall kan det dock förekomma att kommunala bolag bildas för att bedriva verksamhet som inte ryms inom den kommunala kompetensen. Detta är då något som efter överklagande kan bli föremål för domstolsprövning. Som minister är det inte min sak att ta ställning till frågor som ska avgöras av våra domstolar.

Rent generellt vill jag dock påpeka att den kommunala självstyrelsen är en viktig del av det svenska konstitutionella systemet. Jag anser att det bör råda en stor frihet för kommuner och landsting att inom lagens ramar besluta om sin egen organisation. Det är en uppgift för medborgarna lokalt att ta ställning till i vilken form den kommunala verksamheten ska bedrivas. Jag ser i dag inte några skäl till att inskränka det kommunala självstyret på detta område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.