kommersiell valfångst
Skriftlig fråga 1998/99:131 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-01
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Sverige spelade under 1970- och 1980-talen en viktig roll för att göra världens hav till en skyddszon mot kommersiell valfångst. Inte minst kom Sveriges pådrivande roll till uttryck vid FN:s miljökonferens 1972. Sedan 1986 finns ett moratorium beträffande kommersiell valfångst. I mitten av 1990-talet hände det något. Sveriges inställning präglas nu alltmer av en positiv attityd till att den kommersiella valfångsten åter skall tillåtas. Det sägs t.ex. att Sverige är ett av de få länder inom International Whaling Commission (IWC) som försöker upplösa denna globala skyddszon genom att öppet stödja förslag om att tillåta kommersiell valfångst i s.k. kusthav.
Min fråga till miljöministern är med anledning av ovanstående:
Avser regeringen stödja förslag inom IWC som syftar till att kommersiell valfångst blir tillåten i "kusthav"?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:131 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
den 10 december
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om regeringen avser att stödja förslag inom Internationella valfångstkommissionen (IWC) som syftar till att kommersiell valfångst blir tillåten i kustnära områden.
Frågor om valfångst regleras internationellt inom ramen för Internationella valfångstkommissionen. För att ge de minskande valpopulationerna förutsättningar att återhämta sig och samtidigt ta fram tillförlitliga beståndsuppskattningar införde IWC 1986 ett globalt moratorium för all kommersiell valfångst. Sverige var drivande i arbetet för ett moratorium och stödde beslutet.
I dag, tolv år efter att moratoriet har trätt i kraft, ökar valfångsten kraftigt. År 1992 fångades 383 valar. Antalet dödade djur hade 1997 stigit till 1 043. Denna jakt sker i stort sett utom i IWC:s kontroll.
Anledningen till att jakten har ökat trots det internationellt rådande moratoriet är tre:
1. Norge reserverade sig mot IWC:s beslut om valfångstmoratorium 1986. Det ger Norge en folkrättslig grund och möjlighet till fortsatt fångst. 1997 fångades 503 djur.
2. Japan bedriver vetenskaplig fångst av vikval med stöd av IWC:s regler. Den vetenskapliga fångsten uppgick 1997 till 540 vikvalar.
3. Viss valjakt bedrivs av länder som inte är parter till IWC och därmed inte bundna till organisationens beslut.
Från svensk sida är vi oroade över den rådande utvecklingen mot en ökad jakt som inte fullt ut kan kontolleras inom ramen för IWC. Om inte denna fråga kan lösas tillfredsställande kan det finnas risk att arbetet inom organisationen bryter samman.
För att komma till rätta med den ökande valfångsten utanför IWC:s kontroll har den irländske ordföranden utarbetat ett förslag till samlad strategi för att IWC skall kunna återta kontrollen över bevarande och hållbart nyttjande av världens valpopulationer. Förslaget innebär i korthet att ett globalt valreservat inrättas utanför kuststaternas exklusiva ekonomiska zoner, viss kustnära valjakt inom nationernas ekonomiska zoner kan tillåtas för inhemsk konsumtion inom ramen för IWC:s kontroll, internationell handel med valprodukter förbjuds och den vetenskapliga jakten fasas ut.
Sverige och de flesta av IWC:s parter har välkomnat det irländska förslaget som en plattform för fortsatt diskussion mellan parterna för att lösa de låsningar som finns inom organisationen.
Detta innebär dock inte att Sverige har tagit ställning till de enskilda elementen i förslaget.
Sverige kommer fortsätta att arbeta aktivt för att nå en samlad internationell helhetslösning på valfångstproblematiken i syfte att bevara och stärka världens valpopulationer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.