Kolesterolkontroll i den kommande hjärt-kärlplanen

Skriftlig fråga 2025/26:636 av Christian Lindefjärd (SD)

till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)

Hjärt‑kärlsjukdom är fortsatt den vanligaste dödsorsaken i Sverige och berör över två miljoner människor. Sjukdomsgruppen orsakar omkring 30 000 dödsfall per år och medför årliga samhällskostnader på cirka 60 miljarder kronor. Samtidigt visar både nationella och regionala data att högt kolesterol är en av de främsta påverkbara riskfaktorerna bakom hjärt‑kärlsjukdom, men att den i dag är kraftigt underdiagnostiserad och underbehandlad.

Exempelvis visar uppgifter från Region Stockholm att omkring 10 procent av dödsfallen kan härledas till förhöjda kolesterolnivåer, att en mycket stor andel av befolkningen i åldrarna 50–65 år har för högt kolesterol och att endast en minoritet av dem som bedöms ha behov av kolesterolsänkande läkemedel faktiskt hämtar ut sådan behandling. I många fall är dessutom livsstilsförändringar inte tillräckliga för att nå rekommenderade målvärden.

Regeringen har aviserat en ny nationell hjärt‑kärlplan. Mot bakgrund av den stora sjukdomsbördan, de betydande samhällskostnaderna och den tydliga potentialen i att förebygga både sjukdom och död genom bättre kolesterolkontroll framstår frågan om systematiskt och jämlikt omhändertagande av högt kolesterol som central.

Min fråga till sjukvårdsminister Elisabet Lann är därför:

Hur avser ministern att säkerställa att effektiv kolesterolkontroll – exempelvis genom systematisk kolesterolprovtagning, stärkt prevention och behandling samt tydligare uppföljning av målvärden – blir en bärande och konkret del av regeringens kommande nationella hjärt‑kärlplan?