koldioxidutsläpp
Skriftlig fråga 1998/99:406 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-26
- Anmäld
- 1999-03-02
- Besvarad
- 1999-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 februari
I en artikel i Svenska Dagbladet den 25 februari diskuterar miljöministern klimatproblemen. En viktig faktor i de sammanhangen är koldioxidutsläppen. Vid fördelningen av EU:s åtagande med anledning av Kyotomötet fick Sverige en möjlighet att öka utsläppen med 4 %, något som debatterats inflammerat i kammaren gång efter annan. Från förra miljöministern var dock svaret entydigt; det svenska målet om att utsläppen år 2000 skall vara i nivå med år 1990 för att därefter minska ligger fast. Ökningen skulle alltså inte utnyttjas.
Nu svävar den nye miljöministern på målet i artikeln och vill korrigera 1990 års utsläppsnivåer för temperaturfaktorn (1990 var ett varmt år). Dessutom menar han att det faktum att det var lågkonjunktur påverkade siffrorna.
Detta är något helt nytt och från Miljöpartiets sida oacceptabelt. Några korrigeringar har det aldrig varit tal om tidigare. Har den nya regeringen därmed lägre miljöambitioner än den förra?
Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:
Ligger målet fast för koldioxidutsläppen eller skall det korrigeras som antytts i artikeln?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:406 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
Gudrun Lindvall har frågat mig om det svenska målet för koldioxidutsläppen ligger fast eller om det skall korrigeras på ett sätt som enligt Gudrun Lindvall antytts i min artikel i Svenska Dagbladet den 25 februari i år.
I 1993 års klimatpolitiska beslut slog riksdagen fast att de svenska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, i enlighet med klimatkonventionen, bör stabiliseras så att de år 2000 inte överstiger 1990 års nivå. Därefter skall utsläppen minska. Regeringen utgår i sitt arbete från detta av riksdagen fastställa mål.
Koldioxidutsläppen var år 1990 ovanligt låga, dels till följd av ovanligt varma vintrar, dels som ett resultat av hög nederbörd med åtföljande god tillgång till vattenkraft. Även utsläppen år 2000 kommer att påverkas av vädret. Om inte en korrigering görs för väderfaktorer, som nederbörd och temperatur, kan följden bli att det beror på vädret om riksdagens mål nås eller inte. Om år 2000 blir ett varmt och nederbördsrikt år är det troligt att målet nås, medan målet blir svårt att nå om detta år blir kallt och torrt. Väderrelaterade faktorer kan alltså leda till missvisande utsläppssiffror som inte speglar utvecklingen av svenska utsläpp.
En jämförelse mellan åren 1995 och 1996 ger en bra illustration till detta. Utsläppen av koldioxid var 63,2 miljoner ton år 1995, men steg till 68 miljoner ton år 1996. I huvudsak kan denna kraftiga utsläppsökning på nästan 5 miljoner ton hänföras till skillnader i vädret mellan de bägge åren. Skall utvecklingen av utsläppen speglas på ett rättvisande sätt krävs jämförelser mellan längre perioder än ett år. Detta är orsaken till att de mål som lagts fast i Kyotoprotokollet relaterar till perioden 2008 till 2012, dvs. en period om fem år.
Sammanfattningsvis anser jag att tillfälliga väderrelaterade faktorer som i hög grad påverkar koldioxidutsläppen bör beaktas när man bedömer om det av riksdagen fastställda målet har uppnåtts eller inte. Det är alltså frågan om att ge en rättvis bild av koldioxidutsläppens utveckling och har ingenting med sänkta miljöambitioner att göra. Tvärtom, mina ambitioner på miljöområdet är mycket högt ställda, vilket naturligtvis också gäller arbetet med att nå riksdagsmålet att stabilisera, och efter år 2000 sänka, de svenska utsläppen av växthusgaser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.