Kobra Rahmanpour och kvinnors rättigheter i Iran
Skriftlig fråga 2006/07:27 av Åström, Alice (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-10-13
- Anmäld
- 2006-10-16
- Besvarad
- 2006-10-20
- Svar anmält
- 2006-10-24
- Besvarad
- 2006-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:27 Kobra Rahmanpour och kvinnors rättigheter i Iran
av Alice Åström (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 22-åriga kvinnan Kobra Rahmanpour har i Iran väntat i fem år på att bli avrättad, anklagad för att ha mördat sin svärmor. Som ung drömde hon om att studera men tvingades på grund av familjens fattigdom i stället in i ett äktenskap med en 40 år äldre man. Äktenskapet blev ett helvete för Kobra. Mannen misshandlade och våldtog henne.
Hennes man blev vid ett tillfälle arresterad för misshandel och sexuella övergrepp. Svärmodern deltog i övergreppen mot Kobra. Vid ett av dessa tillfällen gick svärmodern till angrepp mot Kobra med en kökskniv och Kobra tvingades att försvara sitt liv. Vid det tumult som uppstod dödades oavsiktligt svärmodern.
Vid flera tillfällen har Kobra förts till avrättning, men avrättningen har inte blivit verkställd. Denna behandling av henne (skenavrättningar) är att jämställa med tortyr.
Kobras fall visar mycket tydligt på kvinnors ställning i det iranska rättssystemet. Där finns ingen som helst rättsäkerhet för dem. De är praktiskt taget chanslösa i mål där män är delaktiga. Kobra Rahmanpours fall är ett av de tydligaste. Män blir inte åtalade för misshandel och sexuella övergrepp. Kvinnor saknar till och med rätt till självförsvar då de angrips.
Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att Sverige som enskild stat och som medlem av EU kan stärka kvinnors mänskliga rättigheter i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:27 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2006/07:13 Mänskliga rättigheter och dödsstraff för kvinnor och minderåriga i Iran
2006/07:27 Kobra Rahmanpour och kvinnors rättigheter i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Kalle Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå Iran att följa FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konventioner om kvinnans och barnets rättigheter, avskaffa dödsstraffet och sluta stena ihjäl kvinnor.
Alice Åström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige som enskild stat och som medlem av Europeiska unionen kan stärka kvinnors mänskliga rättigheter i Iran.
Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
Regeringen delar frågeställarnas stora oro över bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran. Kränkningarna är omfattande och har pågått under lång tid. En fortgående försämring har skett under de senaste åren. Avrättningar, inhumana straff och godtyckliga frihetsberövanden förekommer trots omvärldens försök att påverka den iranska administrationen. Från regeringens sida ser vi mycket allvarligt på detta. Vi verkar, inom EU och FN men även bilateralt, för att Iran ska respektera de mänskliga rättigheterna och leva upp till kraven på en rättsstat.
Irans konstitution garanterar grundläggande fri- och rättigheter, men dessvärre endast förutsatt att de inte strider mot islam. Iran har också anslutit sig till flera av FN:s konventioner till skydd för mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen, men tillämpningen brister ofta. Vad avser barnkonventionen har Iran lagt en allmän reservation med hänvisning till sharialagarna, vilken bland annat gäller den lagliga giftasåldern. Tilläggsprotokollen rörande barn i väpnade konflikter och barnprostitution har inte undertecknats. Iran måste respektera de skyldigheter som följer av landets internationella åtaganden, inklusive sedvanerätten. Irans parlament röstade 2004 för en anslutning till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor liksom till konventionen mot tortyr. Anslutningen stoppades dessvärre av Väktarrådet.
I kontakter med Irans regering uppmanar Sverige landet att ansluta sig till och efterleva dessa konventioner.
Sverige och EU verkar vidare för att Iran ska avskaffa dödsstraffet eller åtminstone införa ett moratorium. Detta sker genom demarscher och uppvaktningar i enlighet med EU:s riktlinjer för arbetet mot dödsstraff. Flera uppvaktningar har rört dödsdomar mot och avrättningar av kvinnor och minderåriga.
Sverige och EU ser allvarligt på dödsdomarna mot de minderåriga Nazanin Mahab Fatehi och Delara Darabi. Detta har framhållits i kontakterna med Iran. Europeiska unionen har så sent som i förra veckan genom en demarsche i Teheran framfört EU:s djupa oro inför dödsdomen mot Kobra Rahmanpour och den juridiskt undermåliga behandlingen av hennes fall. Sverige har även i bilaterala kontakter med Iran tagit upp dödsdomen mot Rahmanpour. Sverige bevakar kontinuerligt all tillgänglig information rörande situationen för de mänskliga rättigheterna, inte minst vad gäller tillämpningen av dödsstraffet.
Det är helt förkastligt att avrätta personer genom en grym och plågsam metod som stening. Ett moratorium mot stening infördes av de iranska myndigheterna i december 2002, men trots detta har åtskilliga personer därefter dömts till stening av lokala domstolar. Det är dock osäkert huruvida några steningar har genomförts efter 2002. FN och EU har vid upprepade tillfällen kritiserat Iran för att inte efterleva de minimikrav som omgärdar dödsstraffet och för att bryta mot barnkonventionens absoluta förbud mot avrättning av minderåriga.
Europeiska unionen initierade 2002 en särskild dialog om mänskliga rättigheter med Iran. Nästa möte planeras äga rum i december 2006. Vi kommer att använda detta dialogtillfälle för att föra fram våra synpunkter på MR-situationen i Iran. Regeringen kommer också att stödja att MR-situationen i Iran behandlas i FN:s generalförsamling. Europeiska unionen var medförslagsställare till resolutioner om MR-situationen i Iran i FN:s generalförsamling både 2004 och 2005 med anledning av den förvärrade MR-situationen i Iran.
Arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran är av stor vikt. Sverige kommer därför, bilateralt och inom EU, att fortsätta påtryckningarna på den iranska regeringen i syfte att åstadkomma förbättringar. Individer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter i Iran ska fortsatt stödjas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.