klotter och annan skadegörelse
Skriftlig fråga 1998/99:176 av Oscarsson, Mikael (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-10
- Anmäld
- 1998-12-14
- Besvarad
- 1998-12-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Klotter och annan skadegörelse har blivit ett stort och växande problem i många av landets kommuner. Problemet är störst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Uppsala, men det uppfattas också som stort på andra håll i landet. Bekämpandet av klotter och skadegörelse bör därför prioriteras. Anledningarna till detta är flera. För det första kan man med fog göra gällande att klottret är inkörsporten till grövre kriminalitet. Vikten av familjens, skolans och andra gemenskapers förebyggande insatser kan inte nog understrykas i detta sammanhang. Barn måste tidigt få lära sig att respektera sina medmänniskor och andras egendom. För det andra måste stora summor avsättas varje år för att sanera klottret. Enligt Kommunförbundet kostar saneringen av klottret en halv miljard per år. Dessa pengar skulle kunna användas till mer behjärtansvärda ändamål. För det tredje så förfular klottret stadsbilden och gör våra offentliga miljöer mindre trivsamma.
Min fråga är:
Planerar justitieministern några speciella åtgärder som t.ex. nolltolerans och skärpta straffpåföljder vad det gäller bekämpningen av den här brottsligheten?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:176 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
- Justitieminister Laila Freivalds
Mikael Oscarsson har frågat mig om jag ämnar vidta några speciella åtgärder, som t.ex. nolltolerans eller skärpta straffpåföljder för att bekämpa klotter.
Klotter är en typ av brottslighet som drabbar oss i vardagen och som skapar både otrivsel och ekonomiska förluster. Att klottra på annans egendom är skadegörelse som är en brottslig handling. Från statsmakternas sida finns alltså inte någon tolerans för klotter.
Straffet för skadegörelse av normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader. För sådana handlingar som kan betecknas som grov skadegörelse är straffet fängelse i högst fyra år. Jag anser att möjligheterna att utdöma straff för klotter och annan skadegörelse i dag är tillräckliga.
En stor del av klottrarna är emellertid unga. Regeringen har ganska nyligen tagit initiativ till förändringar i påföljdssystemet för unga lagöverträdare. De straffrättsligt motiverade kraven på förutsebarhet, konsekvens och proportionalitet har getts ett större utrymme. Bl.a. får domstolen vid överlämnande till vård inom socialtjänsten bättre möjligheter att bedöma om de åtgärder som planeras är tillräckligt ingripande med hänsyn till de brott som begåtts.
Ett problem är att många brott inte klaras upp eftersom många klottrare inte kan identifieras och därmed inte heller lagföras. Jag vet dock att det t.ex. vid underrättelseenheten vid Länskriminalpolisen i Stockholm bedrivs ett ambitiöst och planmässigt arbete mot klotter. En särskild expertgrupp samlar in, bearbetar och sprider information om klotter och klottrare till andra poliser i länet. Arbetet har också gett konkreta resultat vad gäller att identifiera klottrare.
Avgörande för att förebygga klotter och annan vardagsbrottslighet är ändå vilket arbete som sker på lokal nivå. Ett bra exempel på praktiserad nolltolerans i positiv anda har vi i Rinkebyskolans arbetssätt. I tisdags deltog jag i den ceremoni där Rinkebyskolan tilldelades 1998 års European Crime Prevention Award för sitt fantastiska arbete. En tidigare nedklottrad och på andra sätt mycket problembelastad skola med dåligt rykte har genom skolledningens, föräldrars och elevers samarbete med annan lokal verksamhet sedan slutet av 1980-talet lyckats radikalt minska klotter och annan skadegörelse och också andra typer av problem. Samtidigt har man gjort skolan till en naturlig och högt uppskattad mötesplats och centrum i stadsdelen. Eleverna har belönats av Skolfastigheter i Stockholm AB för sitt sätt att sköta fastigheten och bland alla skolor i Stockholm var Rinkebyskolan den där störst andel elever trivdes bra.
Exemplet visar att det krävs att också myndigheter utanför rättsväsendet, t.ex. skolan och socialtjänsten, näringslivet, ideella organisationer och enskilda personer engagerar sig i arbetet för att bygga ett tryggare samhälle med färre brott. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kommer att disponera de medel om drygt 21 miljoner kronor som avsätts särskilt för bidrag till brottsförebyggande arbete under åren 1999-2001. BRÅ har också byggt upp en särskild enhet för stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Närpolisverksamheten kommer att utvecklas ytterligare genom att en stor del av den i budgetpropositionen föreslagna förstärkningen om 1,5 miljarder kronor av rättsväsendets budget för åren 1998-2001 tilldelas Polisen.
Regeringen har under de senaste åren på en rad punkter förstärkt rättsväsendets arbete och förutsättningarna för att lokalt arbeta för att förebygga den vardagsbrottslighet, av vilken skadegörelse och klotter är en stor del, som påverkar oss alla negativt. Regeringen avser att ta flera initiativ för att ytterligare utveckla det brottsförebyggande arbetet på central nivå. Inom ramen för detta arbete finns anledning att särskilt ta sig an den typ av brottslighet som Mikael Oscarsson har frågat mig om. Skadegörelse på allmän eller enskild egendom skall, liksom annan brottslighet i samhället, förebyggas och bekämpas med systematiska och väl genomtänkta arbetsmetoder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.