Kloning
Skriftlig fråga 1996/97:414 av Elisa Abascal Reyes (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-03-21
- Besvarad:
- 1997-04-09
den 21 mars
Fråga 1996/97:414 av Elisa Abascal Reyes (mp) till utbildningsminis-
tern om kloning
Utbildningsminister Carl Tham har offentligt, dels via olika uppgifter
i medierna, dels direkt i den riksdagsdebatt som hölls den 12 mars 1997,
tagit avstånd från kloning av människor. Det har även framkommit upp-
gifter om att regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett lag-
förslag där kloning av människor förbjuds uttryckligare än vad som anges
i nuvarande lagstiftning. Det norska folketinget har nyligen antagit en
liknande lag, och USA:s president Bill Clinton har undertecknat ett di-
rektiv som förbjuder att federala medel används till forskning kring klo-
ning av människor. Rent generellt kan man alltså säga att det råder en
ganska bred internationell samstämmighet om att man inte bör klona
människor. WHO har fördömt kloning av människor men däremot hävdat
att kloning av levande organismer kan medföra fördelar för mänsklighe-
ten. Från att forskare först har klonat växter, grodor, möss och nu senast
får och apor, inställer sig därför en kompletterande fråga till det princi-
piella avståndstagandet från kloning av människor:
Avser utbildningsministern med ett uttryckligt svenskt förbud av klo-
ning av människor att lämna - antingen principiellt eller lagligt - fritt
fram för kloning av alla andra levande organismer?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:414 besvarad av Utbildningsminister Carl Tham
den 9 april
Svar på fråga 1996/97:414
Utbildningsminister Carl Tham
Elisa Abascal Reyes har frågat mig om jag med ett förbud mot klo-
ning av människor avser att lämna fritt fram för kloning av alla andra
levande organismer. Det korta svaret på frågan är ja. Men frågan kräver
en något utförligare behandling enligt följande.
Kloner uppstår naturligt hos många levande organismer. Så är t.ex.
fallet för bakterier och andra encelliga organismer där förökningen sker
genom delning. Hos växter uppkommer kloner genom vegetativ förök-
ning med groddknoppar, sticklingar eller revor och även hos vissa djur
som bladlöss och ringmaskar kan kloner förekomma. Hos människa kan
flerfödslar med ursprung från ett enda befruktat ägg också räknas som en
klon. Enäggstvillingar är således en klon bestående av två individer.
Med kloning avses framställning av en klon, dvs. celler eller organis-
mer med identiska arvsanlag. Den som tar sticklingar av sina pelargoner
eller delar sin sättpotatis ägnar sig, medvetet eller omedvetet, åt kloning.
I s.k. klonarkiv tillämpas kloning av växter bl.a. för att bevara gamla
sorter. De skogliga klonarkiven har stor betydelse för skogsgenetisk
forskning, förädling och genbevarande. Inom klonskogsbruk tillämpas
kloning av träd i kommersiell skala.
Inom husdjursforskningen har metodik utvecklats för att klyva emb-
ryon i ett mycket tidigt skede på så sätt att kloner bildas. Efter hand som
denna metodik förbättras kan den få stor betydelse som hjälpmedel i
avelsarbetet.
Användning av djur för forskningsändamål m.m. regleras i djur-
skyddslagen (1988:534). Lagen anger att användning av djur för detta
ändamål skall prövas ur etisk synvinkel. I djurskyddsförordningen
(1988:539) föreskriver regeringen om prövning genom djurförsöksetiska
nämnder. Vid prövningen skall försökets betydelse vägas mot djurets
lidande. Användning av djur skall avstyrkas om det inte kan anses ange-
läget från allmän synpunkt eller om det är möjligt att få likvärdig kunskap
genom andra metoder. Vidare anges i denna förordning att avel med
sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren är förbjuden. Jord-
bruksverket får meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för avel
med sådan inriktning att den kan påverka djurens naturliga beteenden.
Regleringen inom detta område är således främst inriktad på att mi-
nimera användningen av djur och att skydda djur från onödigt lidande.
Kloning som metod är inte förbjuden och regeringen har för närvarande
inte för avsikt att föreslå förändringar i detta avseende.
Kloning av människa
Enligt lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlings-
syfte med befruktade ägg från människa, är det förbjudet att i en kvinna
föra in ett befruktat ägg som varit utsatt för försök. Detsamma gäller om
ägget före befruktning har varit föremål för försök. Ägg som varit före-
mål för försök skall förstöras. Eftersom befruktade eller obefruktade ägg
som manipulerats inte får inplanteras (och skall förstöras) innebär lagen
ett förbud även mot kloning både när den utförs som delning av ett be-
fruktat ägg och när man för in en främmande cellkärna i en ”tömd” obe-
fruktad äggcell.
Statens medicinsk-etiska råd har i en rapport, Assisterad befruktning
(den 19 april 1995), behandlat frågan om kloning av människa. Enligt
rådet bör kloning genom delning av befruktade ägg förbjudas om syftet är
att använda de framställda äggen för inplantering. Rådet föreslår ett för-
tydligande av lagen på denna punkt. De tyngsta skälen är otillräcklig
kunskap om riskerna för att de nya äggen skadas under processen, risken
för att metoden kan utnyttjas för en ”kommersialisering av livets upp-
komst” samt att perspektivet ”reservdelsmänniskan” är etiskt oaccepta-
belt. Däremot anser rådet, att forskning på klonade mänskliga ägg bör
vara tillåten före den 14-dagarsgräns som redan gäller för försök på
mänskliga ägg.
Rådet bedömde vid denna tidpunkt att den metod att klona, som inne-
bär att kärnan i en obefruktad äggcell tas bort och ersätts med en kärna
från en kroppscell, inte var aktuell. Fåret Dollys tillkomst har ändrat
förutsättningarna i detta avseende.
Trots att lagen tekniskt sett förbjuder kloning av människa kan det
finnas ett behov av förtydligande på det sätt Statens medicinsk-etiska råd
föreslagit. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.