Klimatstyrande vägavgifter

Skriftlig fråga 2020/21:3301 av Jens Holm (V)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

EU och medlemsländerna har nyligen uppnått en ny överenskommelse om de nya miniminivåerna för hur vägavgifter får tas ut för tyngre transporter i unionen, de så kallade Eurovinjettavgifterna. Reformens syfte är att möjliggöra en tydligare klimat- och miljödifferentiering av vägtrafikavgifterna, och den ger enskilda medlemsländer möjlighet att debitera transportföretagen för transporternas externa avgifter, eller samhällskostnader. Utöver koldioxidutsläpp är även luftföroreningar inkluderade i det nya systemet.

Vägtrafiken är problematisk som transportslag på grund av den låga energieffektiviteten och höga utsläpp per transporterat ton gods. Jämfört med järnväg och sjöfart, som belastas med ban- och farledsavgifter, har vägtrafiken en låg internaliseringsgrad av de externa kostnader som den förorsakar. Trots uttalade politiska ambitioner, till exempel i den nationella godstransportstrategin, för överflyttning av transporter från väg till järnväg och sjöfart finns det inga konkreta åtgärder som skulle rätta till den grundläggande snedvridningen. I stället har vi ett skatte- och avgiftssystem som främjar vägtrafiken på bekostnad av järnväg och sjöfart.

En möjlig åtgärd som skulle ha effekt på utsläppen från transporterna är så kallad kilometerskatt tillika vägslitageavgift. Den har utretts ett antal omgångar utan att ett skarpt förslag har lagts på riksdagens bord. För närvarande pågår ytterligare en utredning, Nytt miljöstyrande system för godstransporter på väg, som enligt plan skulle avrapporteras i september 2021 men som eventuellt kommer att försenas. Regeringens saktfärdighet och upprepade utredningar gör att Sverige snart blir det enda EU-landet som inte har något klimatstyrande system i sitt avgiftssystem för vägtrafik.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Hur ämnar regeringen agera nu när EU har kommit överens om klimatstyrande vägavgifter?