Klimatkrav för offentlig upphandling
Skriftlig fråga 2025/26:275 av Katarina Luhr (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-01
- Överlämnad
- 2025-12-01
- Anmäld
- 2025-12-02
- Svarsdatum
- 2025-12-10
- Besvarad
- 2025-12-10
- Sista svarsdatum
- 2025-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Civilminister Erik Slottner (KD)
I juni 2022 publicerades lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling.
I lagrådsremissen föreslås att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter, om upphandlingens art motiverar det.
Lagändringen var tänkt att träda i kraft den 1 juli 2023. Men det kom aldrig någon proposition från regeringen. När jag 2023 ställde en muntlig fråga till civilminister Slottner svarade han att det inte var någon slopad åtgärd ”men att regeringen vill avvakta ett tag för att ha en helhetssyn på upphandlingen”. Slottner lyfte samtidigt risker med att ställa krav såsom försämrad innovationsförmåga och konkurrenskraft.
Inom den offentliga sektorn i Sverige upphandlas varje år varor och tjänster för närmare 900 miljarder – allt från städleveranser till tunnelbyggen. Detta är cirka en sjättedel av bnp. Upphandlingsmyndigheten har beräknat att klimatutsläppen från offentlig upphandling och investering år 2019 var över 23 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det kan man jämföra med transportsektorn, som samma år gav upphov till strax under 18 miljoner ton. Att ställa skarpa upphandlingskrav kan alltså minska Sverigens klimatutsläpp påtagligt och samtidigt styra ett antal sektorer i en mer klimatsmart riktning samtidigt som det gynnar företag med låga utsläpp framför företag med högre klimatpåverkan. Detta skulle dessutom kunna gynna privatpersoner och näringsliv, då fler varor och tjänster med lägre klimatutsläpp kan göras tillgängliga för fler.
Civilministern sa tidigare att regeringen avvaktar med förslaget för att få en helhetssyn på upphandlingen. Det har nu gått flera år.
Jag vill därför fråga civilminister Erik Slottner:
Vad är ministerns och regeringens helhetssyn på den offentliga upphandlingen, och kommer ministern att agera för skarpare klimatkrav och minskade klimatutsläpp från Sveriges offentliga upphandling?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:275 besvarad av Civilminister Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2025/26:275 Klimatkrav för offentlig upphandling
till Civilminister Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2025/26:275 av Katarina Luhr (MP)
Klimatkrav för offentlig upphandling
Katarina Luhr har frågat mig vad min och regeringens helhetssyn är på den offentliga upphandlingen, och om jag kommer att agera för skarpare klimatkrav och minskade klimatutsläpp från Sveriges offentliga upphandling.
I lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling föreslogs en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Förslaget väckte kritik, bl.a. för att innebära en administrativ börda samtidigt som det var tveksamt om den hade någon reell effekt. För regeringen är det viktigt att inte införa krav som riskerar att påverka små företags och civilsamhällets möjligheter att delta i offentliga upphandlingar negativt. Mot denna bakgrund valde regeringen att inte att gå vidare med förslagen i lagrådsremissen.
Den offentliga upphandlingens viktigaste uppgift är att bidra till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samtidigt som skattemedlen används på bästa sätt.
Regeringen anser att det inte ska vara tvingande att ställa krav på hållbarhet för upphandlande myndigheter och enheter eftersom det skulle riskera att minska och snedvrida konkurrensen. Det är viktigt att det finns nödvändig flexibilitet för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation.
Den offentliga sektorn bör efterfråga klimatsmarta produkter och tjänster samt bidra till att det utvecklas nya gröna teknologier om upphandlingens art motiverar detta med hänsyn till kostnadseffektivitet. Det är viktigt med en tydlig, enhetlig och långsiktig offentlig efterfrågan, i stället för olika särkrav, så att näringslivet ges bättre förutsättningar att lämna anbud i upphandlingar med existerande klimatsmarta produkter och tjänster men också för att våga investera i utveckling av bl.a. fossilfria lösningar och gröna innovationer.
Upphandlande myndigheter och enheter har ett ansvar att ställa adekvata krav i upphandlingen genom ett strategiskt inköpsarbete. Ett sätt att göra detta kan vara att införa kategoristyrning, vilket stärker kontrollen, effektiviserar beslutsfattandet och bidrar till ökad hållbarhet i inköpen. Upphandlingsmyndigheten ger också på sin hemsida stöd i hur inköpsarbetet bör ske och tillhandahåller hållbarhetskriterier för en mängd varor och tjänster.
Stockholm den 10 december 2025
Erik Slottner
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.