Klimatbistånd byggt på evidens
Skriftlig fråga 2024/25:272 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-19
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Enligt rapporten Swedish Bilateral Climate Change Adaptation Aid: Comparing Practice with Evidence från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) i oktober 2024 finns det ett glapp mellan de svenska klimatanpassningsinsatserna och forskningsbaserad evidens om vad som är mest effektivt. Rapporten granskar Sveriges bilaterala stöd till klimatanpassning och jämför detta med internationell forskningslitteratur. Den påvisar att svenska insatser ofta riktas mot åtgärder för att minska institutionell och socioekonomisk sårbarhet, medan forskning visar att fysiska och tekniska lösningar, som jordbruksanpassning och vattenhantering, kan ha mer bestående effekter i mottagarländerna.
Trots att en stor del av biståndet går till Afrika söder om Sahara, en region som är särskilt sårbar för klimatförändringar, finns det enligt rapporten brist på riktlinjer för hur Sveriges insatser kan harmoniseras med de evidensbaserade metoder som visat sig effektiva. OECD och Världsbanken har betonat behovet av att klimatanpassningsstrategier är grundade i lokal kontext och baseras på empiriska studier. Detta är särskilt viktigt i en tid då klimatkrisen kräver samordnade och välinformerade insatser för att möta ökade risker och komplexa utmaningar.
I ljuset av regeringens beslut att minska biståndsbudgeten och avsätta ett fast belopp framstår detta glapp mellan praktik och evidens som särskilt oroande. Socialdemokraterna har länge förespråkat en forskningsbaserad biståndspolitik, där resurser ska användas på ett effektivt och långsiktigt sätt. Bristen på en tydlig strategi för att säkerställa att klimatanpassningsinsatserna baseras på vad som faktiskt fungerar riskerar att underminera Sveriges möjligheter att bidra till hållbara och meningsfulla förändringar i mottagarländerna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka initiativ ämnar statsrådet ta för att säkerställa att Sveriges klimatanpassningsbistånd anpassas efter forskningsbaserad evidens och inriktas mot insatser som har störst effekt enligt internationella studier och analyser?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:272 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:272 Klimatbistånd byggt på evidens
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:258, 2024/25:272 och 2024/25:279 av Olle Thorell (S)
Behovet av ökat klimatbistånd till låginkomstländer för
Klimatanpassning, Klimatbistånd byggt på evidens och En global klimatpolitik
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar ta för att svenskt bistånd fortsatt prioriterar klimatanpassning i låginkomstländer, och hur det säkerställs att det svenska klimatbiståndet i högre grad fokuserar på att minska ojämlikheter och stärka klimaträttvisan globalt, Olle Thorell har även frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att säkerställa att Sveriges klimatanpassningsbistånd anpassas efter forskningsbaserad evidens och inriktas mot insatser som har störst effekt enligt internationella studier och analyser.
Olle Thorell har vidare frågat utrikesminister Malmer Stenergard vilka initiativ regeringen ämnar att ta för att stärka Sveriges roll i att driva på för en rättvis global klimatpolitik som skyddar de mest utsatta länderna från
klimatkrisens effekter och bidrar till minskad global ojämlikhet. Arbetet är så fördelat i regeringen att det är jag som ska svara på frågan. Jag svarar på frågorna samlat.
En av de tematiska prioriteringarna i regeringens reformagenda för biståndet är ett utökat och effektiviserat klimatbistånd och Utrikesdepartementet håller sig löpande uppdaterat om forskningsläget i nära samråd med övriga delar av Regeringskansliet och de närmast berörda myndigheterna.
Sverige har varit och förblir fortsatt en av de mest generösa givarna av klimatbistånd i världen. Här ingår vårt stöd till de centrala klimat- och miljöfonderna såsom den gröna klimatfonden (GCF), globala miljöfonden (GEF), anpassningsfonden samt fonden för minst utvecklade länder (LDCF). Fonderna är ledande aktörer i arbetet för klimatanpassning, klimaträttvisa och minskande av orättvisor globalt. Sverige tar en aktiv del i styrelsearbetet i samtliga dessa fonder med en tydlig betoning på resultateffektivitet för att säkerställa att resurserna leder till konkreta och mätbara resultat på landnivå. Klimatbiståndet ska bidra till utsläppsminskningar, fossilfri energiomställning och energieffektivisering, samt till klimatanpassning. Inom klimatanpassning prioriteras stöd till verksamhet i redan utsatta länder, inklusive konfliktdrabbade länder. Även Sida arbetar aktivt med dessa frågor genom stöd till exempel institutionsbyggande.
Stockholm den 30 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

