Klimakteriets påverkan på arbetslivet

Skriftlig fråga 2023/24:539 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-01-30
Överlämnad
2024-01-31
Anmäld
2024-02-01
Svarsdatum
2024-02-07
Sista svarsdatum
2024-02-07
Besvarad
2024-02-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Klimakteriets olika faser kan spänna över många år, och ett vanligt missförstånd är att klimakteriet är lika med perioden efter att en kvinna slutat menstruera. Men den omställning som klimakteriet innebär börjar långt tidigare än så. Perioden innan den sista menstruationen kan för många kvinnor vara förknippad med en hel del olika symtom som mycket väl kan påverka i arbetslivet, såsom ledvärk, muskelvärk, sömnbesvär, psykiska besvär med mera. En del drabbas såklart hårdare än andra.

Många kvinnor vittnar om att de inte tas på allvar när de söker vård för sina symtom. Ofta får de höra att de är utmattade eller att de är deprimerade. Ingen verkar nämna att klimakteriet kan vara orsaken. De blir hemskickade med ett recept på antidepressivt läkemedel som sedan inte hjälper. Vi hör också många vittnesmål från de kvinnor som inte ger upp och till slut får hjälp med hormonbehandling som gör att de får livet tillbaka och känner igen sig själva igen och kan gå från sjukskrivning tillbaka till jobb. Tyvärr vittnar kvinnor också om att det är svårt att få hjälp med hormonbehandling. En mycket gammal studie ligger till grund för det (WHI), och många andra länder har gjort upp med slutsatserna från den och har återgått till att hormonbehandling är en bra behandlingsmetod för klimakterierelaterade symtom.

Enligt Försäkringskassan står kvinnor för 79 procent av alla sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa, och kvinnor är också överrepresenterade i samma kategori i åldersspannet 40–60 år.

Att se till att kvinnor får relevant diagnos och hjälp och slipper sjukskriva sig för symtom som är helt naturliga bör vara en lätt samhällsvinst att hämta hem, om vi nu menar allvar med att vi vill att alla som kan jobba ska jobba. Kvinnor, arbetsgivare och hela samhället skulle vinna på det.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

Vilka initiativ tänker ministern ta för att se till att kvinnor i högre utsträckning ska kunna fortsätta jobba även under en så naturlig, oundviklig och helt väntad period som klimakteriet? 

Svar på skriftlig fråga 2023/24:539 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Svar på fråga 2023/24:539 Klimakteriets påverkan på arbetslivet

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Svar på fråga 2023/24:539 av Lars Mejern Larsson (S)
Klimakteriets påverkan på arbetslivet

Lars Mejern Larsson har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka initiativ han tänker ta för att se till att kvinnor i högre utsträckning ska kunna fortsätta jobba även under en så naturlig, oundviklig och helt väntad period som klimakteriet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kvinnors hälsa och rättigheter har stor betydelse för kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Som jag har framfört tidigare (se bl.a. svar på skriftlig fråga 2023/24:319 och svar på interpellation 2023/24:313) är det angeläget att hälso- och sjukvård för tillstånd och sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor förbättras för att säkerställa en jämlik vård. Det ska finnas tydliga vårdkedjor och remissvägar för olika prioriterade tillstånd och sjukdomar. Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskaper om diagnostisering, vård och behandling av dessa tillstånd och sjukdomar ska öka. Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas.

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet och alla har rätt till en sund och säker arbetsmiljö. Regeringen har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. En sådan utmaning är att alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv.

För 2024 avsätter regeringen ­1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har staten ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner som bl.a. innebär att regionerna ska genomföra insatser för att utveckla och anpassa vården för flickors och kvinnors behov.

I mina tidigare svar redovisade jag bl.a. att regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Jag lyfte också fram att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har fått ett uppdrag att ta fram kunskapsunderlag inom området kvinnohälsa. Vidare har Folkhälsomyndigheten fått ett uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Arbetet ska bl.a. fokusera på klimakteriets påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa och utgå från en vetenskaplig grund.

Stockholm den 7 februari 2024

 

 

 

Acko Ankarberg Johansson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.