klassning av diesel med etanolinblandning

Skriftlig fråga 1999/2000:281 av Gylling, Johnny (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-26
Anmäld
1999-11-30
Besvarad
1999-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 november

Fråga 1999/2000:281

av Johnny Gylling (kd) till miljöminister Kjell Larsson om klassning av diesel med etanolinblandning

En låginblandning av etanol i diesel gör att även den tunga trafiken kan snabbt minska sina utsläpp av partiklar och koldioxid. I dagsläget är det så att om diesel av miljöklass 1 blandas med 10 % etanol så definieras det till miljöklass 3, dvs. ett sämre miljöalternativ. I och med klass 3-definitionen blir det också ett högre pris eftersom det räknas till en sämre miljöklass.

Min fråga till ministern är:

Vad avser ministern att göra för att dieselbränsle miljöklass 1 med inblandning av etanol inte ska definieras som klass 3-diesel och därmed som sämre miljöalternativ?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:281 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 3 december

Svar på fråga 1999/2000:281 om klassning av diesel med etanolinblandning

Miljöminister Kjell Larsson

Johnny Gylling har frågat mig om vad jag avser att göra för att dieselbränsle miljöklass 1 med inblandning av etanol inte ska definieras som klass 3-diesel.

Frågan föranleds av det förhållandet att om tio volymprocent etanol sätts till miljöklass 1-diesel sänks bl.a. dess begynnelsekokpunkt så att den inte längre stämmer överens med specifikationen i den berörda bilagan till miljöbalken. Den höga begynnelsekokpunkten begränsar bl.a. kolväteutsläppen.

Kravspecifikationerna för dieselbränslen i de frivilliga miljöklasserna 1 och 2 är så utformade att de ska ge ren förbränning i konventionella dieselmotorer. Bränslets ursprung, och därmed dess klimateffekt, är en annan fråga.

Även om inblandning av etanol i diesel kan ske så att den har positiva miljöeffekter är tekniken komplicerad och kostnadskrävande. Bränslet har således ytterligare en kostnadsnackdel som hindrar dess användning.

Samtidigt vill jag peka på att det i Sverige redan används betydande mängder ren etanol som bränsle inom kollektivtrafiken där dess goda egenskaper miljömässigt kommer till full nytta.

Mot den bakgrunden är det för närvarande inte aktuellt att se över kravspecifikationerna för miljöklass 1-diesel i syfte att stimulera låginblandning av etanol.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.