klassmorfar
Skriftlig fråga 2000/01:1515 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-07-16
- Besvarad
- 2001-07-30
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1515
av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om klassmorfarBarn behöver goda vuxna förebilder för att växa upp till trygga människor. Skolan är här ett komplement till föräldrarnas insatser. Det är därför av största vikt att nedskärningarna i skolan upphör.
Den moderna samhällsutvecklingen har lett till ett antal hinder för naturliga möten mellan generationerna. Flera barn och ungdomar har mycket liten kontakt med far- och morföräldrar. Samtidigt saknar flera pensionärer en djupare kontakt med barn och ungdomar.
I flera kommuner har man infört ett system med "klassmorfar" för att medverka till att skapa kontakter mellan generationerna och för att öka tryggheten i skolan. Försöken har varit mycket positiva och ökat såväl vuxenkontakten som tryggheten i skolvardagen.
Problemet är att kommunerna inte anser sig ha råd med den mycket marginella merkostnad som projekt med t.ex. klassmorfar innebär.
Pensionärer är en värdefull resurs i skolans arbete. De kan stimulera intresset för historia, samhällskunskap m.m. samt erbjuda tid för samtal, hjälp med läxläsning osv. Det är viktigt att skolan har möjlighet att ta till vara den värdefulla resurs som pensionärer utgör i skolans dagliga arbete.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att stimulera kommunerna att införa projekt liknande det med klassmorfar?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1515 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:1515 om klassmorfar
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stimulera kommunerna att införa projekt liknande det med klassmorfar.
Verksamheten med klassmorfar finns sedan några år tillbaka framför allt i Stockholmsområdet. Verksamheten innebär att vuxna äldre män finns i skolan som stöd och vuxenförebild för barnen. Tanken med klassmorfar har sitt ursprung i att ge arbetslösa män en meningsfull funktion samtidigt som barn och unga kan få stöd och uppmärksamhet från ytterligare en vuxen person i skolan. Utgångspunkten med klassmorfar är att bidra till en bättre lärande miljö för barnen. Det är angeläget att få in fler män i framför allt förskolan och de lägre årskurserna i skolan eftersom lärarna där nästan uteslutande är kvinnor.
Erfarenheterna av verksamheten med klassmorfar är positiva. Klassmorfar har visat sig vara en god resurs i klassrummet för barnen. Klassmorfar kan dessutom ha en lugnande effekt på skolgården och bidra till att förhindra mobbning och andra trakasserier. Att barn och unga får kontakt med vuxna utöver föräldrar och släktingar och gärna med den äldre generationen bör kunna vara ett värdefullt inslag i deras vardag och ge ökad trygghet, stimulans och att bli sedd och hörd. Genom den tidigare yrkeserfarenhet som många klassmorfäder har kan dessa dessutom bidra till kontakter med andra delar av samhället såsom hembygden eller näringslivet.
Jag delar således i hög grad Ulla-Britt Hagströms syn på önskvärdheten av fler vuxna förebilder i skolan. Att skapa kontaktytor och mötesplatser mellan barn och vuxna både i och utanför skolan, där samtal kan föras om aktuella frågor, bidrar sannolikt till ökad förståelse mellan människor och minskad risk för intolerans och bristande respekt.
Behov av insatser skiftar i skolorna beroende på lokala förutsättningar, elevgrupperingar och befolkningsstruktur. Klassmorfar har visat sig vara en positiv verksamhet som uppskattas och satsas på i ett antal skolor. Varje kommun och skola måste själv avgöra vilka insatser man vill satsa på. Kamratstödjare, hjälp med läxläsning och liknande kan vara prioriterade insatser i andra skolor. Skolans samverkan med föreningslivet är ett annat område som är angeläget att utveckla.
Att olika kompetenser finns i skolan är viktigt för att svara mot de olika behov som barn och unga har. Det gäller såväl personal för den pedagogiska verksamheten i skolan som annan personal för den så viktiga verksamheten i fritidshemmet, på skolgården eller i övrigt i skolans verksamheter.
Kommunerna måste självfallet också göra de ekonomiska prioriteringarna. Kommunerna har under de senaste åren fått ökade statliga bidrag med drygt 20 miljarder kronor för insatser för skola, vård och omsorg. Härtill kommer det särskilda statsbidraget som syftar till personalförstärkningar i skolan som riksdagen beslutade om i december 2000 och träder i kraft fr.o.m. höstterminen 2001. Genom dessa bidrag har kommunerna fått ökade möjligheter till både personalförstärkningar och andra insatser.
Regeringen har vidare möjlighet att direkt eller genom Statens skolverk ge stöd till särskilda projekt som bedöms angelägna att stödja i syfte att utveckla arbetsmiljön för barn och unga i skolan. Ytterst är det dock kommunerna som har ansvaret för resursfördelning och prioritering av insatser i skolorna.
Jag vill avslutningsvis nämna att Utbildningsdepartementet för närvarande bereder ett ärende om bidrag till den ideella föreningen Klassmorfar för Barnen i syfte att möjliggöra för föreningen att sprida information om sin verksamhet i landet och att rekrytera medlemmar till föreningen.
Jag är för närvarande inte beredd att vidta några ytterligare särskilda åtgärder för att stimulera kommuner att införa projekt med klassmorfar eller liknande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.