klarläggning av Estoniaolyckan

Skriftlig fråga 1999/2000:1062 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-13
Inlämnad
2000-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 1999/2000:1062

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Mona Sahlin om klarläggning av Estoniaolyckan

AGNEF, Arbetsgruppen för utredning av MV Estonias förlisning har just avslutat en konferens, där bl.a. internationella experter diskuterat fakta om Estoniaolyckan. Arbetsgruppen anser att analysgruppens slutsatser inte tillgodoser kraven på rättssäkerhet. Också Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga (SEA) kräver en långsiktig lösning, inte minst vill man veta orsaken till varför fartyget förliste. I detta sammanhang ifrågasätts trepartsöverenskommelsen. Godkännande från Estland anses inte gälla själva bevismaterialet. Mänskliga rättigheter åberopas som stöd för fortsatt utredning. En internationell opinion håller också på att skapas till stöd för kompletterande utredning.

Vid konferensen framkom att hållfasthetsexperterna har en annan syn på vilket sätt Estonia sjönk än haverikommissionen visat. En av programpunkterna handlade om ej utredda skador och felaktiga slutsatser. En annan handlade om omvärldens krav på hur en ny undersökning ska sammansättas.

Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att ge klarhet över orsaken till Estonias förlisning?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1062 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 14 juni

Svar på fråga 1999/2000:1062 om klarläggning av Estoniaolyckan

Statsrådet Mona Sahlin

Ulla-Britt Hagström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att ge klarhet över orsaken till Estonias förlisning.

Under år 1999 inkom till Näringsdepartementet flera framställningar med begäran om en ny haveriutredning och olika skäl anfördes till varför en ny utredning krävdes. Med stöd av bl.a. Sjöfartsverkets och Statens haverikommissions yttranden över framställningarna fann regeringen sammantaget inte skäl att verka för en ny haveriutredning. Detta ställningstagande redovisades i budgetpropositionen för år 2000. Vid beslutet beaktades även det faktum, att en ny undersökning av vraket kräver att avtalet om gravfrid förhandlas om och att en sådan omförhandling av avtalet bedöms som svår att åstadkomma.

Vid den konferens om Estonias förlisning som anordnades av AgnEf den 29@30 maj i år presenterades flera av de skäl till en ny utredning som regeringen tog ställning till förra hösten.

För närvarande avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder. Om nya fakta, som skulle kunna utgöra skäl för en ny utredning, inkommer till departementet får regeringen då ta ställning till dessa.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.