KK-stiftelsen
Skriftlig fråga 1998/99:56 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-10
- Anmäld
- 1998-11-16
- Besvarad
- 1998-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 november
Vid Kyotokonferensen ålades EU-länderna att till år 2010 gemensamt minska sina utsläpp av växthusgaser med 8 %, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. I den interna fördelning EU-länderna sedan beslutade om blev resultatet för Sveriges del dock en möjlighet att öka de egna utsläppen med 4 %. Motiveringen till detta har från regeringens sida varit att Sverige inte avser utnyttja denna möjlighet, utan tvärtom på detta sätt "knipit utsläppsrättigheter" som annars skulle tillfallit ett land som sannolikt också utnyttjat rättigheterna.
När överläggningarna kring det internationella klimatarbetet nu fortsätter i Buenos Aires är det viktigt att Sverige dels ligger i framkant genom att driva processen framåt, men också genom att visa på faktiska åtgärder inom det egna landet.
Min fråga till miljöministern är därför:
Hur avser miljöministern agera för att visa att Sverige inte kommer utnyttja den möjlighet att öka utsläppen av växthusgaser som vi genom EU:s interna fördelning givits?
den 10 november
den 10 november
För några dagar sedan redovisade Dagens eko vissa resultat från en granskning av KK-stiftelsens verksamhet. Bl.a. framkom det att KK-stiftelsen utan att följa gällande upphandlingsregler anlitat ett konsultföretag för ett mycket omfattande uppdrag. Man hade vidare betalat ut uppseendeväckande höga konsultarvoden 365 dagar per år. Konsulterna antogs således arbeta året runt utan semester, ledigheter eller sjukdom. KK-stiftelsen stod för hyran för en dyr lägenhet för en av konsulterna.
Redan tidigare har missförhållanden vid KK-stiftelsen påtalats .Det har då bl.a. gällt mycket höga administrationskostnader och långa handläggningstider. KK-stiftelsens kapital består av medel ur de tidigare löntagarfonderna. Det har därför stort allmänt intresse att dessa medel används till det de numera är avsedda för nämligen forskning vid de nya högskolorna, ökad användning av forskningsresultat i näringslivet samt IT-uppbyggnad bl.a. i skolan. Vad som nu framkommit tyder på bristande kompetens och ansvar i stiftelsens ledning.
Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga:
Vad avser ministern att vidtaga för åtgärder för att säkerställa ledningskompetensen vid KK-stiftelsen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:56 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 19 november
Med anledning av uppgifter som framkommit i Dagens Eko rörande KK-stiftelsens verksamhet har Sonja Fransson frågat mig vilka åtgärder jag avser vidtaga för att säkerställa ledningskompetensen vid stiftelsen.
Under åren 1993 och 1994 bildade den borgerliga regeringen ett antal stiftelser med kapital från de tidigare löntagarfonderna, bl.a. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Stiftelser är privaträttsliga subjekt som är skyldiga att följa bl.a. stiftelselagen. Stiftelseförordnandena för de aktuella stiftelserna utformades dessutom så att regering och riksdag inte skulle få någon kontroll över stiftelsekapitalet. Den dåvarande socialdemokratiska oppositionen motsatte sig stiftelsebildningen av bl.a. det skälet att dessa medel borde behandlas på ett sådant sätt att det möjliggjorde offentlig insyn och demokratisk påverkan från statsmakternas sida.
Riksdagen beslutade senare om en ändring i stiftelselagen (prop. 1996/97:22, bet. 1996/97:LU2, rskr. 1996/97:2) som gav regeringen möjlighet att ändra vissa delar av stadgarna för stiftelser bildade av staten. Regeringen kan dock inte ändra ändamålet. Med stöd av den nya bestämmelsen i stiftelselagen har regeringen beslutat ändra stadgarna för forskningsstiftelserna så att styrelserna i fortsättningen utses av regeringen. Regeringen tillsatte nya styrelser för samtliga stiftelser den 9 januari 1997. Vidare har riksdagen beslutat om en ändring i sekretesslagen som innebär att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall gälla bl.a. KK-stiftelsen (prop. 1996/97:142, bet. 1997/98:KU2, rskr. 1997/98:17).
De uppgifter om KK-stiftelsen som framkommit genom Ekots granskning pekar på brister i stiftelsens hantering av såväl upphandlingsförfarandet som aktsamhet om stiftelsens medel. Det är angeläget att gällande lagar och bestämmelser följs och att stiftelsens kostnader för administration hålls nere och att de ekonomiska förhållandena redovisas öppet. Det ankommer på stiftelsens styrelse att se till att så sker.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den parlamentariska utredningen Forskning 2000 nyligen överlämnat sitt betänkande Forskningspolitik. Betänkandet innehåller bl.a. förslag som berör sammansättningen av forskningsstiftelsernas styrelser. Betänkandet är för närvarande på remiss. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i vissa forskningspolitiska frågor under vårriksdagen. I detta sammanhang kan stiftelsernas verksamhet komma att beröras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.