Kinas inflytande inom Sveriges näringsliv och basindustri

Skriftlig fråga 2025/26:744 av Rashid Farivar (SD)

Händelser

Inlämnad
2026-04-23
Överlämnad
2026-04-23
Anmäld
2026-04-24
Svarsdatum
2026-04-29
Sista svarsdatum
2026-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Enligt Säkerhetspolisens senaste lägesbild för 2025–2026 utgör Ryssland, Kina och Iran fortsatt de främsta säkerhetshoten mot Sverige. Av rapporten framgår att Kina utgör det långsiktigt största hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet, med ambitioner att påverka och i vissa fall kontrollera centrala delar av världens handel och ekonomi, inte minst genom att skapa beroenden till andra länder.

Kina agerar strategiskt och långsiktigt för att främja sina globala intressen, ofta genom en kombination av lagliga och olagliga metoder. Det kan handla om forskningssamarbeten, investeringar, uppköp och företagsförvärv som ger kinesiska aktörer inflytande över viktiga sektorer och värdekedjor. Samtidigt är Kina en central partner till Ryssland och spelar en betydande roll i att möjliggöra ryska försök att kringgå internationella sanktioner.

Sveriges basindustri och strategiska näringsliv utgör en central del av vårt totalförsvar. Kontroll över teknik, produktion och försörjningskedjor är avgörande för vår motståndskraft i kris och krig. Mot denna bakgrund väcker det djup oro att utländska aktörer från auktoritära stater, som dessutom enligt Säkerhetspolisens bedömning utgör de främsta säkerhetshoten mot Sverige, har fått ett betydande inflytande över svenska företag inom strategiskt viktiga sektorer.

I Sverige, och inte minst i Göteborgsregionen, finns en omfattande närvaro av kinesiskt ägda företag. Detta aktualiserar frågor om sårbarheter kopplade till tekniköverföring, beroendeställning och informationssäkerhet. Enligt kinesisk lagstiftning är företag och medborgare skyldiga att samarbeta med landets underrättelsetjänster, vilket ytterligare förstärker riskbilden. Uppgifter om att teknik utvecklad i Sverige kan ha kommit till omfattande användning i rysk fordonsindustri understryker allvaret i dessa frågor.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Vilka risker ser ministern och regeringen med Kinas växande inflytande inom Sveriges näringsliv och strategiska industrier, och vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att motverka dessa risker?

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.