KFOR-styrkornas stängning av smältverket i norra Mitrovica

Skriftlig fråga 1999/2000:1370 av Silfverstrand, Bengt (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-29
Besvarad
2000-09-07
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 augusti

Fråga 1999/2000:1370

av Bengt Silfverstrand (s) till utrikesminister Anna Lindh om KFOR-styrkornas stängning av smältverket i norra Mitrovica

Natoledda KFOR-styrkor har ockuperat och stängt smältverket Zvecan ingående i gruvkomplexet Trepca i norra Mitrovica i den serbiska provinsen Kosovo. Smältverket är en del av ett komplex bestående av 40 gruvor, vilka är av vital betydelse för hela den federala republiken Jugoslaviens ekonomi och försörjning. I smältverket arbetar 600 etniska albaner och serber sida vid sida. Ett sannolikt ofrånkomligt resultat av stängningen blir att de serbiska arbetarna i likhet med andra minoritetsfolk i Kosovo tvingas lämna området, där det nu sker en systematisk utrensning av de etniska minoriteterna, serber, romer m.fl.

Som skäl för ockupationen av smältverket har angetts att det på grund av utsläpp av giftiga gaser utgör en akut miljöfara för civilbefolkningen. De enda officiellt redovisade miljötesterna i området visar emellertid på fullt acceptabla nivåer vad gäller utsläpp till såväl luft- som vattenmiljön.

Enligt uppgift har det sålunda ockuperade och stängda smältverket, som enligt såväl folkrättsliga kriterier som FN-resolution 1244 är att betrakta som jugoslavisk egendom, överlåtits till ett konsortium ägt av utländska gruvintressen där även ett svenskt företag ingår.

Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga vilka initiativ utrikesministern är beredd att vidta i FN för att påtala ovannämnda missförhållanden.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1370 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 7 september

Svar på fråga 1999/2000:1370 om KFOR-styrkornas stängning av smältverket i norra Mitrovica

Utrikesminister Anna Lindh

Bengt Silfverstrand har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att vidta i FN för att påtala ett antal påstådda missförhållanden kring ett beslut av FN-administrationen i Kosovo, UNMIK, att ta över ledningen av smältverket i Zvecan, för att sedan omedelbart stänga det. En händelse som inträffade natten mellan den 13 och 14 augusti.

Frågeställaren tycks dels mena att FN-administrationens åtgärd var onödig, eftersom de miljörisker med smältverket som UNMIK hänvisat till inte kunnat bevisas; dels att övertagandet ofrånkomligen leder till att de serbiska arbetarna på smältverket tvingas lämna Kosovo. Dessutom hävdar frågeställaren att UNMIK:s agerande strider mot FN-resolutionen 1244, som reglerar den internationella närvaron i området.

Till en början vill jag framhålla att jag delar frågeställarens oro över situationen i Kosovo. Flera gånger har Sverige, liksom EU och FN, framhållit att förutsättningar måste skapas för ett multietniskt samhälle i Kosovo, ett samhälle där också etniska serber ska kunna känna sig trygga.

Men det faktum att jag delar frågeställarens oro för situationen i området, betyder inte att jag delar kritiken mot UNMIK:s agerande vid den aktuella händelsen.

För det första finner jag inga skäl att ifrågasätta FN-administrationens uppgifter om föroreningar runt smältverket. Mätningar, som redovisats för FN:s säkerhetsråd, har visat på blyhalter som är flera hundra gånger högre än Världshälsoorganisationens gränsvärden. Som en konsekvens av dessa mätningar genomförs nu också omfattande hälsoundersökningar av internationell personal som arbetar i området.

För det andra fattades beslutet att ta över och stänga smältverket i Zvecan först efter flera misslyckade försök att i samarbete med den ursprungliga ledningen för företaget minska utsläppsnivåerna. Detta beslut fattades inte heller av den militära styrkan KFOR, som frågeställaren tycks mena; utan av FN-administrationen UNMIK. KFOR assisterade endast FN-personal under själva övertagandet.

För det tredje är jag inte lika pessimistisk som frågeställaren vad gäller möjligheten för arbetarna vid smältverket att stanna kvar i Kosovo.

Drygt 1 400 av de 1 500 etniska serber som var anställda i Zvecan har registrerat sig hos UNMIK och fått ut sin månadslön för augusti, som FN-administrationen har åtagit sig att betala. UNMIK har också förhoppningar om att kunna återuppta driften av såväl smältverket i Zvecan, som andra delar av det stora gruvkomplexet Trepca. Allt i en strävan att bygga en fungerande ekonomi i Kosovo.

Mot denna bakgrund har Sverige, i ett gemensamt uttalande tillsammans med de andra EU-länderna, godkänt UNMIK:s agerande och konstaterat att man handlat i enlighet med resolution 1244. Jag kommer sålunda inte att vidta några åtgärder i FN med anledning av beslutet att stänga smältverket i Zvecan.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.