Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

Skriftlig fråga 2002/03:1257 av Ångström, Lars (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-07-24
Besvarad
2003-08-07
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juli

Fråga 2002/03:1257

 av Lars Ångström (mp) till miljöminister Lena Sommestad om kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

Runt om i världen arbetas det för ett förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel som innehåller glyfosat, som till exempel RoundUp. Skälet är de negativa konsekvenserna för människor samtidigt som ny forskning visar att glyfosat inte bryts ner så snabbt som man tidigare trott.

Till och med den borgerliga, och i andra miljöfrågor likgiltiga, regeringen i Danmark har nyligen beslutat att på vissa jordbruksmarker förbjuda användningen av dessa bekämpningsmedel. Danska myndigheter har i allt större utsträckning hittat rester av glyfosat i reservoarer för grund- och dricksvatten. I Sverige finns dock inget motsvarande förbud.

Jag vill fråga ministern:

Avser ministern att ta initiativ till att Sverige ska följa Danmarks exempel och förbjuda användningen av bekämpningsmedel innehållande glyfosat i jordbruket och speciellt på den typ av lerjordar i södra Sverige som anses vara mest riskfyllda?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1257 besvarad av Lena Sommestad

den 7 augusti

Svar på fråga 2002/03:1257 om kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

Miljöminister Lena Sommestad

Lars Ångström har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att Sverige ska följa Danmarks exempel och förbjuda användningen av bekämpningsmedel som innehåller glyfosat i jordbruket och speciellt i den typ av lerjordar i södra Sverige som anses vara mest riskfyllda.

Preparat som innehåller glyfosat används mot ogräs och annan icke önskvärd vegetation i jordbruk, trädgårdsodling, parkskötsel, privata trädgårdar med mera På senare tid har både modellstudier och mätningar pekat på att rörligheten i miljön är större än vad som tidigare varit känt. I Danmark, som av olika skäl har större problem med grundvattnet än Sverige och som också är mer beroende av grundvattentäkter, har myndigheterna beslutat om restriktioner för användningen i jordbruket.

I Sverige beslutade Kemikalieinspektionen (KemI) i december 2002 att vissa ogräsmedel som innehåller glyfosat bara skulle få användas yrkesmässigt från och med den 1 januari 2003. Medlen placerades i behörighetsklass 2. För att få använda medel i klass 2 krävs särskild utbildning. Syftet med villkorsändringen är att minska riskerna för negativa effekter, framför allt förorening av vatten. Några av tillverkarna av glyfosatbaserade ogräsmedel har därefter överklagat sina respektive beslut till regeringen som i januari i år meddelade interimistiska beslut i avvaktan på att ärendena avgörs slutligt. I väntan på att regeringen tar ställning får dessa medel fortsätta att användas av vanliga konsumenter. Dessa ärenden har en hög prioritet och beräknas vara slutligt avgjorda under tidig höst 2003.

I övrigt vill jag även upplysa om följande. När det gäller bekämpningsmedel och andra ämnen generellt pågår även inom KemI ett arbete med att se över de ämnen som enligt nya rön är mer rörliga i miljön än vad som tidigare varit känt. Jag anser att detta är en viktig fråga och inväntar med intresse de slutsatser som dras av KemI när det gäller behovet av nya åtgärder i Sverige. Jag avser, mot bakgrund av eventuella kommande förslag från KemI, att verka för att nödvändiga åtgärder vidtas.

Jag vill därutöver betona att Sverige tillsammans med bland annat våra nordiska grannländer har en hög ambition när det gäller att minska riskerna för miljö och hälsa vid användning av bekämpningsmedel. Detta gäller både i utvecklingen av EU:s gemensamma regler på bekämpningsmedelsområdet och i det nationella arbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.