Kemikalieskattens effekter för svenska företag och konsumenter

Skriftlig fråga 2025/26:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Under 2024 minskade försäljningen av vitvaror och hemelektronik i Sverige med cirka 7 procent. Skatteuttaget genom kemikalieskatten ökade ändå med drygt 21 procent till 2,4 miljarder kronor. Detta beror på en årlig indexökning av kemikalieskattens skattesatser och slopandet av avdragsrätt för reaktivt tillsatt flamskyddsmedel i elektronik från den 1 juli 2023. Dessa pålagor är självklart någonting som konsumenten får betala i slutändan.

Administrationen av kemikalieskatten är komplex, omfattande och starkt resurskrävande, inte bara för de svenska distributionsbolagen utan också för deras produktionsutvecklingsenheter, produktionsanläggningar och huvudkontor utomlands.

Den största delen av skatteinbetalningarna sker från registrerade lagerhållare, vilka är större företag i Sverige. Däremot är deklarerade inbetalningar från andra aktörer såsom EU-handlare och utländsk e-handel nästintill obefintliga. Samtidigt ökar försäljningen av hemelektronik genom utländsk e-handel och privatimport.

Allt detta ger en bild av hur kemikalieskatten hämmar svenska företag som säljer produkter av hög kvalitet, medan utländska företag som säljer produkter av lägre kvalitet genom e-handel får en fördel. Samtidigt får de konsumenter som vill köpa svenskt betala ett högre pris på grund av kemikalieskatten.

Det är uppenbart att kemikalieskatten varken gynnar elektronikbranschen eller konsumenten och att den är direkt tillväxtfientlig.

Med hänsyn till det som anförts ovan vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

Kommer ministern att överväga att avveckla kemikalieskatten?