Kemikaliepolitiken viktig för folkhälsan
Skriftlig fråga 2005/06:85 av Lindholm, Jan (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-06
- Anmäld
- 2005-10-10
- Besvarad
- 2005-10-12
- Svar anmält
- 2005-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 oktober
Fråga 2005/06:85 av Jan Lindholm (mp) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Kemikaliepolitiken viktig för folkhälsan
I proposition 2002/03:35 anger regeringen att folkhälsopolitikens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Där sägs helt riktigt att omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle är ett arbete som i hög grad påverkar folkhälsan. Miljökvalitetsmålen blir därför ett viktigt verktyg i arbetet för en god folkhälsa. Det är särskilt viktigt att Sverige når miljömålet Giftfri miljö för att kunna uppnå en god folkhälsa.
Miljömålet Giftfri miljö låter sig dock inte uppnås av sig självt. Helt avgörande är att Sverige tillämpar en kemikaliepolitik med högre skyddskrav än den som tillämpats hittills. Riksdagen antog därför år 2001 en ny svensk kemikaliepolitik som utformats specifikt för detta syfte, den så kallade Kemikaliestrategin för Giftfri miljö.
Dessvärre har mycket lite eller inget av vad som lades fram i den nya politiken genomförts. Regeringen har valt att fokusera på att förändra EU:s kemikaliepolitik. I det första utkastet liknade Reach i många stycken den politik den Sverige antagit, men kommissionens förslag blev, efter framgångsrik lobbyism från kemiindustrin, en stor besvikelse.
Miljöutskottet i EU-parlamentet har nu krävt skärpningar men många instanser återstår och det är mycket osäkert om utskottets synpunkter kommer att vinna eller hur lång tid dessa beslut kommer att ta. Jag utgår från att Sverige inte avser att fortsätta vänta på EU:s arbete med Reach utan nu kommer att gå vidare på andra sätt för att trygga den svenska folkhälsan.
Vilken huvudinriktning kommer statsrådets arbete i detta avseende att ha?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:85 besvarad av Lena Sommestad
den 12 oktober
Svar på fråga 2005/06:85 om att kemikaliepolitiken är viktig för folkhälsan
Statsrådet Lena Sommestad
Jan Lindholm har frågat mig vilken huvudinriktning mitt arbete kommer att ha för att trygga den svenska folkhälsan. Detta med utgångspunkten att Sverige ska gå vidare på andra sätt än att vänta på EU:s arbete med Reach.
Jag vill börja med att säga att jag håller med Jan Lindholm om att kopplingen mellan folkhälsa och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är stark. Detta är också ett av skälen till att regeringen prioriterar detta arbete högt.
Spridningen av kemikalier som påverkar folkhälsan känner inga gränser, utan sker genom både handel med varor och långväga spridning via luft och vatten. Just därför är det nödvändigt att arbeta såväl nationellt som inom EU och globalt med kemikaliefrågorna. På internationell nivå agerar regeringen kraftfullt för att den globala kemikaliestrategin (SAICM) ska kunna antas i februari 2006.
EU:s lagstiftning är harmoniserad och begränsar därför Sveriges möjligheter till nationella åtgärder. Arbetet med EU:s nya kemikalielagstiftning, Reach (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals) är bland annat av det skälet fortfarande en av de viktigaste och högst prioriterade frågorna inom miljöområdet. Sverige har välkomnat Reachförslaget och anser att ansatsen är viktig och har en grundläggande betydelse för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Samtidigt finns det naturligtvis inslag i både det ursprungliga Reachförslaget och den utveckling som sedan skett under förhandlingarna som jag inte är nöjd med. Förhandlingsarbetet är nu inne i en mycket intensiv fas och vi vet ännu inte vad slutresultatet blir. Det är därför inte möjligt att fullt ut bedöma i vilken utsträckning Reach kommer att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och därmed till bättre folkhälsa.
Oavsett resultatet av Reachförhandlingen och andra processer inom EU och internationellt måste vi fortsätta att arbeta även på hemmaplan.
I propositionen Svenska miljömål @ ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) uttrycker regeringen att möjligheten att gå före och införa nationella begränsningar av särskilt farliga ämnen bör utnyttjas. Denna möjlighet kan användas i de fall dessa ämnen inte är reglerade eller inte kan förväntas regleras inom en snar framtid på EU-nivå. Det finns flera exempel där Sverige gått före med nationella regleringar, såsom för vissa bromerade flamskyddsmedel, kvicksilver och PFOS. Det finns också exempel där svenska initiativ lett till att regleringar införs på EU-nivå. Ett aktuellt sådant gäller giftiga så kallade HA-oljor i däck. Arbetet med att stödja och stimulera företagens arbete med frivilliga åtgärder som till exempel att tillämpa produktvalsprincipen (substitutionsprincipen) och frivillig miljömärkning har också stor betydelse.
För att ytterligare intensifiera arbetet med en giftfri miljö har regeringen i budgetpropositionen 2005 föreslagit betydande ökningar av anslaget till Kemikalieinspektionen.
Sammanfattningsvis är svaret på Jan Lindholms fråga att kemikaliearbetet även i framtiden måste bedrivas såväl nationellt som inom EU och globalt för att på bästa sätt kunna bidra till både bättre miljö och folkhälsa. Ett framgångsrikt kemikaliearbete kräver ett långsiktigt arbete på alla dessa arenor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.