Kemiämnet i den nya gymnasieskolan
Skriftlig fråga 2007/08:861 av Rothenberg, Hans (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-28
- Anmäld
- 2008-03-03
- Besvarad
- 2008-03-05
- Svar anmält
- 2008-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 februari
Fråga
2007/08:861 Kemiämnet i den nya gymnasieskolan
av Hans Rothenberg (m)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Kemisk och kemirelaterad forskning och utveckling har lett till framställning av många nya ämnen med stor betydelse för samhället inom kemisk‑, livsmedels‑, läkemedels- och energirelaterad industri. Kemikunskaper har även en nyckelfunktion för en långsiktigt hållbar utveckling av samhället och för att hantera miljöproblem.
Samhällets behov av personer med goda kunskaper inom kemiteknik är stort och kemister utexaminerade från universitet och högskolor kan normalt se fram emot en god arbetsmarknad då många kemister även anställs av företag inom andra branscher. Trots detta är kemiämnets status ofta låg i attitydundersökningar med endast ett fåtal sökande till lärarutbildningen i kemi, vilket starkt äventyrar ämnets framtida utveckling.
För att tillgodose samhällets behov av kemikunnande måste kunniga kemilärare utbildas för grund- och gymnasieskolan. Förutom en god naturvetenskaplig ämneskunskap efterfrågas dessutom i dag en bredare syn på naturvetenskap och förmåga att lösa problem.
Därför vill jag fråga vilka initiativ utbildningsministern ämnar vidta ta för att tillgodose att kemikunskaperna framöver ligger på en högre nivå så att fler studenter går vidare till eftergymnasial utbildning inom detta område.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:861 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:861 Kemiämnet i den nya gymnasieskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Hans Rothenberg har frågat mig fråga vilka initiativ jag ämnar ta för att tillgodose att kemikunskaperna framöver ligger på en högre nivå så att fler studenter går vidare till eftergymnasial utbildning inom detta område.
Jag håller med frågeställaren om att det behövs ämneskunniga lärare. Regeringen har tagit flera initiativ för att säkerställa en hög nivå i utbildningen, dels när det gäller att gymnasieskolan ska ge eleverna en god förberedelse för högskolestudier och dels när det gäller lärares ämneskompetens.
Den studieförberedande gymnasieutbildningen måste ge eleverna en god förberedelse för fortsatta högskolestudier och också uppmuntra till och ge eleverna möjlighet till fördjupning i sådana ämnen som har stor betydelse för fortsatta studier. I Gymnasieutredningens (U2007:01) uppdrag ingår att redovisa en analys av hur detta kan uppnås. Arbetet i utredningen bedrivs bland annat i samverkan med Högskoleverket, universitet och högskolor. Utredaren ska redovisa sina förslag i slutet av mars månad. Jag vill inte föregripa beredningen av de kommande förslagen genom att nu diskutera enskilda ämnen, utan avvaktar utredarens betänkande och kommande synpunkter från remissinstanserna.
En tydlig ambition i regeringens fortbildningssatsning Lärarlyftet är att höja kvaliteten i undervisningen genom att förbättra lärarnas ämneskompetens. Genom satsningen ges 30 000 lärare möjlighet att delta i akademiskt kvalificerad fortbildning som fokuserar på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens. Dessutom satsar regeringen 350 miljoner kronor på utbildning på forskarnivå för lärare, vilket medför en förstärkning av lärares kunskaper och kompetens så att elevers måluppfyllelse därigenom ökar.
Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation (U2006:07) har regeringens uppdrag att se över skollagens reglering av lärares kompetens i syfte att stärka verksamhetens kvalitet och förbättra elevernas måluppfyllelse. Utredaren ska senast 1 juni 2008 lämna förslag som syftar till att stärka drivkrafterna för lärare att utveckla undervisningens kvalitet och att fortlöpande fortbilda sig.
För att få fler studenter att välja lärarutbildning måste läraryrkets attraktionskraft höjas. Regeringen anser att vägen till detta är att ha en högklassig lärarutbildning som svarar mot skolväsendets behov, något flera utvärderingar visar att dagens utbildning inte gör. Regeringen har därför givit en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en ny lärarutbildning (U2007:10). I uppdraget ingår att föreslå hur ämneskunskaperna hos blivande lärare kan fördjupas, men också vilka kompetenser, kunskaper och färdigheter som lärarstudenten dessutom bör få genom utbildningen. Utredaren ska också föreslå hur forskningsanknytningen till lärarutbildningen kan öka. Utredaren ska redovisa sina förslag i september 2008.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.