kejsarsnitt
Skriftlig fråga 2000/01:966 av Rizell, Fanny (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-23
- Anmäld
- 2001-03-27
- Besvarad
- 2001-03-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:966
av Fanny Rizell (kd) till socialminister Lars Engqvist om kejsarsnittVart sjunde barn föds i dag med kejsarsnitt. Andelen kejsarsnitt, såväl planerade som akuta, ökar dock. Denna trend verkar inte mattas av, vilket framgår av kvinnoklinikernas årsrapport för 1999. 1990 skedde 10,7 % av alla födslar med kejsarsnitt. 1995 hade den siffran ökat till 12 % och 1999 var man uppe i 14,1 %, enligt tidningen Dagens Medicin.
Ett av fem planerade kejsarsnitt sker utan medicinskt motiv, något som oroar en enad läkarkår. Läkarförbundet anser att en naturlig förlossning är det bästa för modern, eftersom ett kejsarsnitt innebär ökad risk för blödningar, proppar och dödlighet. De ökade riskerna för komplikationer gäller emellertid inte bara modern, utan även barnet. De barn som fötts med kejsarsnitt är överrepresenterade på neonatalavdelningarna.
Då de medicinska riskerna vid kejsarsnitt inte kan betraktas som försumbara, blir min fråga följande:
Vad avser ministern göra för att de kejsarsnitt som görs ska ske på medicinska grunder?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:966 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2000/01:966 om kejsarsnitt
Socialminister Lars Engqvist
Fanny Rizell har frågat mig vad jag avser att göra för att de kejsarsnitt som görs ska ske på medicinska grunder.
Bakgrunden till frågan är att andelen kejsarsnitt i Sverige ökat från drygt 10 % 1990 till ca 14 % 1999. Dessförinnan hade kejsarsnitten dock minskat från en nivå runt 12 % under åren 1980@82. Utifrån detta perspektiv är inte ökningstakten dramatisk.
Kvinnoklinikerna i landet har sedan många år en bra siffermässig redovisning av sin verksamhet. Av denna kan man bl.a. utläsa en stor variation i praxis, t.ex. när det gäller användningen av kejsarsnitt, både mellan landsting och mellan enskilda kliniker. Många olika faktorer påverkar dessa siffror, som också varierar från år till år: andelen förstföderskor, patienternas ålder, förekomsten av sjuklighet hos moder och barn m.m. I internationell jämförelse ligger Sverige inte anmärkningsvärt högt.
Det finns också vissa enskilda faktorer som har bidragit till en ökning av andelen kejsarsnitt, bl.a. föds det fler barn efter barnlöshetsbehandling på grund av de stora framstegen under senare år. En stor del av dessa är dessutom tvillingar vilket ökar sannolikheten för kejsarsnitt. Dagens patienter är dessutom mera medvetna om sin rätt att kunna påverka sin vård och behandling.
Sammanfattningsvis är kejsarsnittsstatistiken inte alarmerande men det finns anledning att försöka minska framför allt de akuta snitten @ både av rent medicinska och av psykologiska skäl. Detta kan åstadkommas genom ett stärkt lokalt förbättringsarbete och mer systematisk återföring av lokal och nationell statistik. Uppgifter som beskriver hälso- och sjukvårdens resultat är inom många områden bristfälliga. Som en del av arbetet med den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården ska därför Socialstyrelsen tillsammans med sjukvårdshuvudmännen arbeta för att en tillfredsställande vårdprocessbaserad verksamhetsuppföljning uppnås. Detta kan i sin tur bidra till att man får ett bättre underlag för medicinska bedömningar, t.ex. inom förlossningsvården. Man får dock inte glömma bort att det är den ansvarige läkaren som i varje enskilt fall måste göra den medicinska bedömningen av om kvinnan bör förlösas med kejsarsnitt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.