Kejsarsnitt för förlossningsrädda
Skriftlig fråga 2021/22:1548 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-06
- Överlämnad
- 2022-05-08
- Anmäld
- 2022-05-10
- Svarsdatum
- 2022-05-18
- Besvarad
- 2022-05-18
- Sista svarsdatum
- 2022-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
En ny studie från Children's National Hospital i Washington, D.C. visade hur ökad depression, ångest och stress under graviditeten kan förändra fostrets hjärna. Detta innebär att moderns mentala och psykiska mående kan påverka ett barns tidiga kognitiva utveckling negativt. Det är den första studie av sitt slag som visat på sambandet mellan förändrade fosterhjärnor till följd av exponering för psykiska problem hos modern. Vidare finns det ingen motsvarande studie som visar på den negativa neuroutvecklingen hos spädbarn (inklusive social-emotionell utveckling).
Även tidigare forskning har visat att ångest under graviditeten tycks påverka barns hjärnutveckling och att moderns mentala hälsa kunde förändra biokemin och strukturen i barnets hjärna. Vidare har symtom relaterade till stress visat sig vara ett av de vanligaste problemen vid graviditeter: Det upplevs av ungefär en fjärdedel av alla gravida individer, inklusive de med friska graviditeter och hög socioekonomisk status.
Mot bakgrund av detta har studiens seniorförfattare, Catherine Limperopoulos, som chef för Developing Brain Institute på sjukhuset (ett av de tio bästa barnsjukhusen i USA), kommit med följande slutsats: ”Vad som är klart är att tidiga ingripanden kan hjälpa mammor att minska sin stress, vilket kan påverka deras symtom och därmed deras barn positivt långt efter födseln”.
Sammantaget har forskare sagt att de växande bevisen som dyker upp understryker vikten av att gravida kvinnor får psykiskt stöd. Därtill torde det vara tämligen självklart att samhället genom förlossningsvården inte ska orsaka onödig oro, stress eller ångest för gravida kvinnor, vilket tyvärr sker i dag då många kvinnor som redan är förlossningsrädda – ändå mot sin vilja tvingas genomlida en vaginal förlossning. I dag tvingas dessutom kvinnor som är förlossningsrädda att genomgå aurorasamtal för att i bästa fall få kejsarsnitt beviljat. Slutgiltigt beslut om beviljande av snitt sker så sent som i vecka 35, då modern redan gått nästan en hel graviditet med oro, ångest och stresspåslag. Nuvarande process med aurora, som till råga på detta saknar evidens bakom sig och sker på experimentbasis, är således något som i onödan riskerar skada fostren.
Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Avser ministern att vidta några åtgärder i syfte att möjliggöra för förlossningsrädda kvinnor att beviljas kejsarsnitt, mot bakgrund av de forskningsstudier som i dag finns, och vilka andra åtgärder avser ministern att vidta för att minska stress, oro och ångest bland gravida?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1548 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:1548 av Markus Wiechel (SD)
Kejsarsnitt för förlossningsrädda
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att möjliggöra för förlossningsrädda kvinnor att beviljas kejsarsnitt, mot bakgrund av de forskningsstudier som i dag finns, och vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att minska stress, oro och ångest bland gravida.
Inledningsvis vill jag understryka att det är hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att göra en medicinsk bedömning av kvinnans behov i samråd med den födande kvinnan. Bedömningen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Riskfaktorer såsom psykisk ohälsa och förlossningsrädsla under graviditet och förlossning kan behöva beaktas i denna bedömning.
Jag vill också framhålla att förlossningsvården, inklusive mödrahälsovård och eftervård, är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen avsätter därför under 2022 nästan 1,4 miljarder kronor för att skapa en mer sammanhållen graviditetsvårdkedja samt en tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap. Regionerna ska säkerställa att vårdkedjan är tydlig och att vården är tillgänglig och bemannad med rätt kompetens för de kvinnor som drabbas av komplikationer, förlossningsskador och psykiska besvär i samband med graviditet och förlossning. Satsningen sker inom ramen för överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utforma nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården, mödrahälsovården och eftervården. Nyligen publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd med bland annat rekommendationer om multiprofessionellt och specialiserat stöd vid psykisk ohälsa och förlossningsrädsla. Syftet med detta är att främja en mer jämlik vård över landet som ges med respekt för den födande kvinnans situation.
Dessutom har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) på regeringens uppdrag utvärderat det vetenskapliga stödet för kejsarsnitt på kvinnans önskan utan medicinsk indikation. SBU har sammanställt risker för den kroppsliga hälsan hos kvinna och barn med de två förlossningssätten samt analyserat uppfattningar, upplevelser och erfarenheter hos kvinnorna och hos vårdpersonalen. SBU:s rapport visar att det finns risker för komplikationer efter såväl vaginal förlossning som kejsarsnitt både på kort och lång sikt, men att komplikationerna efter kejsarsnitt är något fler och potentiellt allvarligare. För barnet finns lätt till måttligt ökade risker för komplikationer med ett planerat kejsarsnitt.
Stockholm den 18 maj 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

