Katastrofen i Mariupol

Skriftlig fråga 2021/22:1464 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-04-19
Överlämnad
2022-04-19
Anmäld
2022-04-20
Svarsdatum
2022-04-27
Besvarad
2022-04-27
Sista svarsdatum
2022-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I mer än 50 dagar har Ukraina tappert försvarat staden Mariupol mot de ryska angreppen. Ryssarna har slagit en ring runt staden och håller hundratusentals civila som gisslan. I de ukrainska militärbunkrarna hyses kvinnor och barn, även bebisar, utan värme, vatten och mat. Sårade dör under plågsamma former varje dag i brist på mediciner och desinfektionsmedel.

Inifrån Mariupol vädjar man nu till omvärlden om evakuering av skadade, barn, kvinnor och döda kroppar.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vidtar ministern några åtgärder inom det internationella samfundet för att hjälpa de hundratusentals civila som av Ryssland hålls som gisslan i Mariupol, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1464 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/06502 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1464 av Björn Söder (SD)
Katastrofen i Mariupol

Björn Söder har frågat mig om vilka åtgärder som vidtas för att hjälpa de civila som av Ryssland hålls som gisslan i Mariupol.

Regeringen arbetar på flera olika sätt för att hjälpa Ukraina att försvara sitt territorium och sin befolkning mot den ryska aggressionen.

Inom internationella fora driver Sverige aktivt frågor om nya sanktioner mot Ryssland, ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott samt ytterligare stöd till Ukraina. Bilateralt har Sverige bidragit med vapen och pengar direkt till Ukraina, och i våra kontakter med andra länder uppmanar vi dem att också stödja Ukraina.

Sverige var redan före kriget en av de största givarna till Ukraina genom reformstödet, och har sedan invasionens början fattat beslut om bland annat 775 miljoner kronor för humanitära ändamål. Utöver detta bistår Sverige Ukraina genom multilaterala kanaler såsom FN:s katastroffond CERF. Sverige är en av fondens största givare med 725 miljoner kronor 2022. Den 5 maj arrangerar Sverige tillsammans med Polen en internationell givarkonferens till stöd för Ukraina.

Misstänkta överträdelser av folkrätten behöver utredas för att ansvar ska kunna utkrävas för de brott som begås och har begåtts under Rysslands aggression mot Ukraina. För Rysslands brott mot folkrätten bär president Putin givetvis det tyngsta ansvaret. Andra ryska beslutsfattare, enskilda befäl och soldater bär också ett individuellt straffansvar.

Sverige bidrar aktivt till att säkerställa att ansvar ska kunna utkrävas genom olika initiativ, bland annat i Internationella brottmålsdomstolen (ICC), FN:s råd för mänskliga rättigheter, OSSE och EU. Jag redogjorde för flera av dessa initiativ i svar på riksdagsfråga 2021/22:1205. Jag utesluter inte att vi kan komma att ta ytterligare initiativ, och vi ser aktivt över möjligheten att utöka stödet till redan etablerade processer. Sverige kommer att stödja ICC:s åklagarkontor med ett bidrag om sju miljoner kronor. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten arbetar för att kunna bidra med nationella experter till ICC.

Åklagarmyndigheten har därtill inlett en s.k. strukturell förundersökning avseende grova krigsförbrytelser i Ukraina. Syftet är att så tidigt som möjligt säkra bevisning som kan finnas i Sverige för att användas i framtida rättsprocesser antingen i Sverige, i annan stats domstol eller i en internationell domstol såsom ICC.

Regeringen avser att fortsätta stödja Ukraina, verka för att lindra det ukrainska folkets umbäranden, sätta press på Ryssland och ställa de ansvariga för krigsförbrytelser och andra allvarliga internationella brott inför rätta.

Stockholm den 27 april 2022 –

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.