Kartläggning av långtidseffekter av covid-19
Skriftlig fråga 2020/21:1672 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-05
- Överlämnad
- 2021-02-08
- Anmäld
- 2021-02-09
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Besvarad
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Nu har det gått mer än ett år sedan pandemin nådde Sverige och det första sjukdomsfallet konstaterades. När detta skrivs har mer än 11 500 människor dött i spåren av pandemin, och antalet konstaterade sjukdomsfall ligger nära 570 000 personer.
Kunskapen om hur covid-19-patienter ska behandlas medicinskt mest effektivt har ökat i takt med att kunskapen om viruset ökat. De genomsnittliga behandlingstiderna hos dem som kommer under sjukhusbehandling har också minskat kraftigt. Utvecklingen i de båda ovan nämnda exemplen är till glädje och nytta för i första hand den enskilde men också i ett samhällsperspektiv.
En grupp som drabbats extra svårt av pandemin är de som drabbats av olika typer av långtidssymtom. Symtomen kan exempelvis vara ledvärk, hjärtklappning och påverkad andning. Drabbade berättar om läkare som inte kan förklara och ge besked om varför de drabbade har sina återkommande symtom och inte heller om hur lång tid det kan ta innan den insjuknade blir helt återställd. Kunskapsläget förefaller osäkert.
En del, men inte alla, med långtidssymtom kan arbeta i någon omfattning, större eller mindre, men långt ifrån alla. Långtidssymtomen påverkar självklart också rehabiliteringsinsatserna, såväl i tid som i omfattning. Moderaterna har drivit på för ett tillfälligt undantag i sjukförsäkringen, så att den som är coronasjuk längre än 180 dagar ska undantas från prövning mot hela arbetsmarknaden, eftersom kunskapsläget är så oklart.
Folkhälsomyndigheten har skickat ut en enkät om covid-19 men inte tagit med några frågeställningar som omfattar långtidssymtom. Det är en kartläggning som behöver påbörjas, både till hjälp för den enskilde och som ett kunskapsmaterial för frågor som rör socialförsäkringarna.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att vidta några åtgärder som säkerställer att en kartläggning av långtidssymtom orsakade av corona kommer till stånd, för att förbättra kunskapsläget i fråga om covid-19?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1672 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1672 av Maria Malmer Stenergard (M)
Kartläggning av långtidseffekter av covid-19
Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder som säkerställer att en kartläggning av långtidssymtom orsakade av corona kommer till stånd, för att förbättra kunskapsläget i fråga om covid-19.
Det är av stor vikt att så mycket kunskap som möjligt om personer med post covid symptom, och rehabiliteringsmöjligheter för dessa, tas fram. SBU presenterade den 1 december 2020 sitt uppdrag där de gjort en systematisk översikt avseende patienter som har långvariga symptom av covid-19. Detta är ett viktigt bidrag för att sammanställa den kunskap som finns samt var det finns ytterligare behov av kunskap.
Regeringen har inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen avsatt 100 mnkr årligen för forskning inom virus och pandemier. Därutöver har regeringen avsatt 50 mnkr specifikt för forskning på långvariga symptom efter genomgången covid-19.
Regeringen beslutade 4 februari 2021 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett stöd för hälso- och sjukvården gällande patienter med långvariga symptom efter genomgången covid-19 sjukdom. Av uppdraget framgår att stödet ska innehålla delar som beskriver hur patienterna kan följas upp på ett systematiskt sätt, samt att Socialstyrelsen ska ta fram statistik och lägesbilder för uppföljning av gruppen.
I genomförandet av uppdraget ska Socialstyrelsen samråda med patientföreningar och med relevanta myndigheter.
Det finns alltså en rad pågående insatser på detta område och regeringen följer kunskapsläget och förändringen på området noggrant.
Stockholm den 17 februari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.