Kartläggning av hur besparingar drabbar den enskilde
Skriftlig fråga 1996/97:197 av Chatrine Pålsson (kd)
Klar
Händelser
- Inlämnad
- 1996-12-30
- Besvarad
- 1997-01-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 december
Fråga 1996/97:197 av Chatrine Pålsson (kd) till statsrådet Maj-Inger
Klingvall om kartläggning av hur besparingar drabbar den enskilde
Under senare år har många människor fått det allt svårare med sin
ekonomi. Äldre, sjuka och de med handikapp är en utsatt grupp. För dem
har kostnaderna ökat avsevärt. Bl.a. har högkostnadsskyddet höjts liksom
kostnader för hjälpmedel och medicin, ersättningsnivåerna i sjukförsäk-
ringen har sänkts, resekostnaderna har höjts liksom tandvårdskostnader.
Samtidigt har många fått ökade kostnader för hemtjänsten. Det finns
säkert ännu fler kostnadsökningar som drabbat de vårdbehövande hårt.
Alltför ofta föreslås kostnadsökningar utan att helheten efterlyses. Vid
ett ytligt betraktande kan kostnadsökningar på ett område ses som margi-
nella. Men när ökningarna ses i en helhet kan de bli alltför betungande för
den enskilde. Konsekvensen kan bli att vårdbehövande tvingas avstå från
nödvändig vård och behandling på grund av ekonomiska skäl. Det anser
jag är oacceptabelt.
Med anledning av ovanstående vill jag till statsrådet rikta följande
fråga:
Avser socialförsäkringsministern genomföra en kartläggning av hur
ökade kostnader för vård och behandling drabbat olika patientgrupper
sett i ett helhetsperspektiv?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:197 besvarad av Socialminister Margot Wallström
den 9 januari
Svar på fråga 1996/97:197
Socialminister Margot Wallström
Chatrine Pålsson har frågat statsrådet Maj-Inger Klingvall om hon av-
ser att genomföra en kartläggning av hur ökande kostnader för vård och
behandling drabbat olika ekonomiskt svaga grupper sett ur ett helhet-
sperspektiv. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som
skall svara på frågan.
Den av Chatrine Pålsson väckta frågan har under de senaste åren ta-
gits upp i olika sammanhang och det pågår och kommer att påbörjas
aktiviteter av olika slag som syftar till att kartlägga situationen för de
nämnda grupperna. Jag vill därvid särskilt nämna följande.
Socialstyrelsen lämnade på uppdrag av regeringen i början av oktober
förra året en rapport om avgifterna på äldreområdet. I rapporten redovi-
sades bl.a. att utrymmet för avgiftshöjningar för den stora gruppen äldre-
omsorgstagare är mycket begränsat samt att många kommuner har en
avgiftskonstruktion som innebär att den enskilde endast har medel mot-
svarande socialbidragsnormen eller något mer kvar efter skatt, nettohyra
och avgift. Det föreligger också stora avgiftsskillnader inom kommunerna
beroende på inkomst och omfattning av insatser. I anslutning härtill håller
Svenska Kommunförbundet nu på att bygga upp en databas med uppgif-
ter om samtliga kommuners taxor för omsorg och vård.
Vidare vill jag nämna att riksdagen i samband med behandlingen av
den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) hösten 1994
gav regeringen till känna att utvecklingen för de sämst ställda pensionä-
rerna borde följas och att levnadsnivån för hela pensionärskollektivet
borde analyseras. Som ett led i genomförandet av detta uppdrag har So-
cialdepartementet genomfört en undersökning avseende utvecklingen av
ålderspensionärernas ekonomiska villkor under senare år.
När det gäller pensionärernas kostnader för äldreomsorg, sjukvård,
läkemedel m.m. finns det dock inte uppgifter på individnivå. För att få en
samlad bild av inkomster och kostnader gav regeringen våren 1995 Sta-
tistiska centralbyrån i uppdrag att tillsammans med Regeringskansliet och
Socialstyrelsen utveckla analysmodeller avseende fördelningseffekterna
av vissa avgifter inom kommuner och landsting. Detta arbete pågår.
Avslutningsvis vill jag nämna att jag med anledning av riksdagens
tillkännagivande kommer att föreslå regeringen att en särskild utredare
tillsätts med uppgift att göra en översyn av boendebegreppet i de särskil-
da boendeformerna för äldre och av avgifterna och deras effekter (bet.
1996/97:SoU7, rskr. 1996/97:4).
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.