Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kårobligatoriet

Skriftlig fråga 2000/01:1231 av Axén, Gunnar (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-16
Besvarad
2001-05-23
Anmäld
2001-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 maj

Fråga 2000/01:1231

 av Gunnar Axén (m) till statsrådet Britta Lejon om kårobligatoriet

Antalet röstande i kårvalet på Umeå universitet i år var 1 103 av 11 699 röstberättigade, dvs. 9,4 %. 61 % Internetröstade, 22 % poströstade, 16 % röstade i vallokal och några röster var ogiltiga. Informationen om kårvalet och massmedieuppmärksamheten var större än någon av de röstberättigade upplevt tidigare år.

Antalet Internetröstande var 678. Regeringen satsade 500 000 kr på detta försök, det blir drygt 700 kr per Internetröst. Satsningen kan alltså anses ha varit omfattande. I kårvalet år 2000 var valdeltagandet 11,5 %, vilket var en ökning från 9,6 % 1999. I årets kårval var valdeltagandet således lägre @ trots satsningen, den större uppmärksamheten och den mer omfattande informationen.

Det låga valdeltagandet kan ses som ett uttryck för att tvångsanslutningen till studentkårerna saknar legitimitet. De som mot sin vilja har tvingats till ett medlemskap i en förening de inte vill tillhöra protesterar genom att inte rösta. Med tanke på det svaga demokratiska stöd studentkårerna har bland studenterna i Sverige vill jag fråga demokratiministern:

Vad avser demokratiministern vidta för åtgärder för att kårobligatoriet avskaffas?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1231 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 23 maj

Svar på fråga 2000/01:1231 om kårobligatoriet

Utbildningsminister Thomas Östros

Gunnar Axén har frågat demokratiministern om hon avser att vidta åtgärder för att avskaffa kårobligatoriet för studenter mot bakgrund av det låga valdeltagandet i kårvalet vid Umeå universitet. Demokratiministern har överlämnat frågan till mig.

Jag svarade Gunnar Axén på en interpellation om kårobligatoriet i kammaren den 28 november förra året. Mitt svar blir nu inte annorlunda än det tidigare. Det låga valdeltagandet i kårvalen är beklagligt, där utgör kårvalet i Umeå inget undantag.

Efter en proposition i oktober 1994 fattades beslut i riksdagen som innebar att kårobligatoriet bibehölls, detta med motiveringen att kårobligatoriet ses som ett uttryck för att studenterna har ett gemensamt ansvar för betydelsefulla uppgifter vid universitet och högskolor. Studentkårerna skapar en institutionell ram för studentinflytande och har viktiga studiesociala uppgifter. Studentkåren är inte en åsiktssammanslutning av det slag som grundlagen skyddar medborgarna från obligatoriskt medlemskap i. Enligt min mening har studentkåren en roll som snarare är att likna vid en kommuns. Studentkåren sköter vissa uppgifter för hela gruppen studenter.

Regeringen lade hösten 1999 fram en proposition om studentinflytande och kvalitet i utbildningen. Propositionen präglas av en syn på studenter som medaktörer i högskolan. Ett stärkt studentinflytande både på individuell nivå och genom studentkårerna blir då av central betydelse för att driva på kvalitetsarbetet. De ändringar i högskolelagen som beslutades med anledning av propositionen innebär att högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Högskoleförordningen har ändrats så att det framgår att studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ.

Mot bakgrund av studentinflytandets viktiga och ökande roll för utbildningskvaliteten är ett välfungerande studentinflytande av stort allmänt intresse. Ett avskaffat kårobligatorium skulle enligt min mening innebära en betydande försvagning av studentkårerna och studentinflytandet. Som jag ser det överväger fördelarna med kårobligatoriet. Därför bör kårobligatoriet behållas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.