Kärnkraftsinvesteringars samhällsekonomiska lönsamhet

Skriftlig fråga 2023/24:1071 av Linus Lakso (MP)

till Statsrådet Niklas Wykman (M)

Efter valet 2022 löd beskedet från Tidöregeringen att nya kärnkraftverk skulle stå på egna ben, utan statliga subventioner. Efter cirka ett år vid makten svängde Tidöregeringen och ställde i budgeten för 2024 ut 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier till den som ville bygga ny kärnkraft. Kort därefter kunde konstateras att dessa kreditgarantier inte skulle räcka för att förmå bolag att investera i ny kärnkraft, varpå en utredning om finansieringsmodeller för ny kärnkraft tillsattes. I den nu presenterade promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft står följande:

”Utredningen bedömer att kärnkraftens sammanlagda systemnytta, relativt vindkraft, kan vara stor. Kostnaderna för nätutbyggnad, systemdrift och flexibilitet blir högre i en framtid, där elproduktionen är betydligt högre än idag, med ett vindkraftsdominerat elsystem än i ett system där även kärnkraften byggts ut. Samtidigt är produktionskostnaden för kärnkraft högre än för landbaserad vindkraft. Det är därför svårt att dra någon entydig slutsats om kärnkraftinvesteringars påverkan på elsystemets samlade samhällsekonomiska kostnad.”

Regeringen kan alltså inte med utredningen som grund hävda att investeringar i kärnkraft är samhällsekonomiskt lönsamma, det vill säga positiva för samhället som helhet. Ändå har regeringen satt upp ett mål om att bygga tio nya reaktorer till 2045 och tycks vara beredd att lägga oerhörda summor av skattebetalarnas medel på denna satsning.

Mot bakgrund av det ovan nämnda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Niklas Wykman:

Har det i arbetet med utredningen gjorts några försök att beräkna den samhällsekonomiska lönsamheten av investeringar i kärnkraft, och om inte, avser statsrådet att ta initiativ till att en sådan beräkning görs?