Kärnkraft
Skriftlig fråga 2009/10:600 av Persson, Kent (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-03-04
- Inlämnad
- 2010-03-04
- Besvarad
- 2010-03-10
- Besvarad
- 2010-03-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2010-03-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 mars
Fråga
2009/10:600 Kärnkraft
av Kent Persson (v)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
I World Energy Outlook 2009 skriver International Energy Agency att ca 1,5 miljarder människor, eller 22 procent av världens befolkning, helt saknade tillgång till elektricitet under 2008. Vidare poängteras att just möjligheterna att utnyttja modern energi är en nödvändig förutsättning för de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av mänsklig utveckling, vilket därmed gör frågan starkt sammanlänkad med uppnåendet av FN:s uppsatta millenniemål.
Vänsterpartiet menar att det knappast är kärnkraft som är svaret på fattiga länders energiproblem, inte minst på grund av risken för kärnvapenspridning. Förnybar energi och energieffektiv teknik är i stället det hållbara svaret för dessa länder.
Jag vill fråga miljöministern:
Avser miljöministern att i god tid innan kärnenergipropositionen behandlas i kammaren i juni redogöra för vad en nysatsning på kärnkraft i Sverige skulle få för konsekvenser vad gäller möjligheterna för svensk forskning och företagande att med hjälp av förnybara, småskaliga och decentraliserade energialternativ ta en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:600 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2009/10:600 Kärnkraft
Näringsminister Maud Olofsson
Kent Persson har frågat om miljöministern avser att i god tid innan kärnenergipropositionen behandlas i kammaren i juni redogöra för vad en nysatsning på kärnkraft i Sverige skulle få för konsekvenser vad gäller möjligheterna för svensk forskning och företagande att med hjälp av förnybara, småskaliga och decentraliserade energialternativ ta en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag anser att vi har goda förutsättningar att ta en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi. Riksdagen beslutade i juni förra året om mål som bland annat innebär att användningen av förnybar energi år 2020 bör vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Regeringen har också tagit initiativ till ett flertal åtgärder för att uppnå detta.
För att skapa en långsiktigt robust elförsörjning behöver vi ett tredje ben i elförsörjningen utöver vattenkraft och kärnkraft som innebär en kraftfull utbyggnad av förnybar energi. Den 4 mars beslutade regeringen om en proposition med förslag till höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet. I propositionen föreslås att elcertifikatssystemet förlängs till utgången av år 2035. Kvotpliktsnivåerna föreslås att anpassas till det nya målet för produktionen av förnybar el som innebär en ökning med 25 terawattimmar till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Regeringen avser också att i mars överlämna en proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för att genomföra det så kallade förnybartdirektivet.
Regeringen har sedan den tillträdde även kraftigt utökat satsningarna på forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering inom energiområdet. I år satsas mer än 1,4 miljarder kronor för dessa ändamål vilket kan jämföras med att det 2005 under den förra regeringen endast anslogs 440 miljoner kronor. Regeringen avser också att i mars överlämna en skrivelse till riksdagen med en rapportering av insatser och resultat gällande forskning och innovation på energiområdet.
Vi har i dag de mest ambitiösa målsättningarna och åtgärderna när det gäller klimat och förnybar energi i världen. Jag anser därmed att den proposition som planeras i mars om ett ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för ett kontrollerat generationsskifte i den svenska kärnkraften inte innebär att möjligheterna försämras att ta en ledande roll i den globala omställningen. Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller för övrigt kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämligen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.