Karenstid för politiskt sakkunniga
Skriftlig fråga 2012/13:238 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-01-10
- Anmäld
- 2013-01-14
- Besvarad
- 2013-01-16
- Svar anmält
- 2013-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 januari
Fråga
2012/13:238 Karenstid för politiskt sakkunniga
av Peter Persson (S)
till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)
Den borgerliga regeringen har drygt 170 politiskt tillsatta tjänstemän. Uppemot 50 politiska medarbetare i Regeringskansliet har sedan 2006 gått till uppdrag inom public affairs eller pr-branschen. Deras nya uppdrag är att påverka sina tidigare arbets- och uppdragsgivare, vilket öppnar för betydande korruptionsrisker. De tidigare grindvakterna blir de nya dörröppnarna. Från de tidigare S-regeringarna under 2000-talet har bara 28 sakkunniga gjort motsvarande resa, varav enbart sex under S-regeringstiden.
Någon form av karenstid eller annan åtgärd behövs för att motverka risken för korruption och stärka allmänhetens förtroende för att Regeringskansliet inte är manipulerat av särintressen som medvetet köpt upp tidigare politiska tjänstemän.
Avser statsrådet att föreslå en karenstid eller någon annan form av åtgärd för politiskt sakkunniga för att motverka risken för korruption?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:238 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2012/13:238 Karenstid för politiskt sakkunniga
Justitieminister Beatrice Ask
Peter Persson har frågat statsministern om han avser att föreslå en karenstid eller någon annan form av åtgärd för politiskt sakkunniga för att motverka risken för korruption.
Frågan har överlämnats till mig för att jag ska besvara den.
Peter Persson har naturligtvis rätt i att man måste undvika situationer som kan skapa misstankar om att tjänstemän – såväl politiska som opolitiska – kan vara mottagliga för korruption.
Karensregler av det slag som Peter Persson efterlyser skulle motiveras av samma syfte som nuvarande jävsbestämmelser, det vill säga garantera att regeringsformens objektivitetsprincip följs. Karensreglerna skulle alltså i övrigt inte ha något självständigt syfte utan i stället närmast fungera som en komplettering av jävsbestämmelserna. De skulle däremot enligt min uppfattning på ett oönskat sätt påverka tjänstemännens möjligheter till ökad rörlighet mellan politisk verksamhet och annan verksamhet.
Det är givetvis mycket viktigt att allmänheten har ett starkt förtroende för regeringen och de tjänstemän i Regeringskansliet som hjälper regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. På samma sätt som gäller för statsråd ska tjänstemännens integritet inte kunna sättas i fråga. Detta är något som man fortlöpande måste vara observant på och förhålla sig till när en persons värdefulla erfarenheter från andra områden tas till vara. Man kan konstatera att frågeställningarna rimligen gör sig lika starkt gällande när en person påbörjar en anställning i Regeringskansliet, som i det motsatta fallet.
Jag har tidigare uttalat att jag anser att den nuvarande ordningen i fråga om statsråd fungerar bra och att jag därför inte har för avsikt att ta initiativ till att införa nya karensregler för övergång från näringslivet till statsrådsuppdraget eller vice versa (prot. 2011/12:27 9 §).
Min uppfattning är fortfarande densamma och gäller även i fråga om regeringens politiska tjänstemän. Någon anledning att överväga särskilda karensregler för politiskt sakkunniga finns det alltså inte. Jag avser därför inte att vidta någon sådan åtgärd som Peter Persson efterfrågar.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.