Kapacitet i svensk sjukvård för barn från Gaza
Skriftlig fråga 2024/25:1402 av Olle Thorell (S)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-08-28
- Överlämnad
- 2025-08-29
- Anmäld
- 2025-09-04
- Svarsdatum
- 2025-09-10
- Besvarad
- 2025-09-10
- Sista svarsdatum
- 2025-09-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Sjukvårdssystemet i Gaza har brutit samman. FN och WHO beskriver en situation där barn dör i kuvöser som saknar ström, där operationssalar används utan narkosmedel och där brännskadade barn lämnas utan intensivvård. Läget förvärras av att svält används som ett vapen. Barnen i Gaza riskerar inte bara livet här och nu utan också långvariga följder; undernäring leder till kroniska sjukdomar, hämmad tillväxt och försämrad kognitiv utveckling. Psykologiska experter varnar för att en hel generation riskerar att växa upp med svåra trauman, depressioner och posttraumatisk stress.
WHO har vädjat till världssamfundet om hjälp, och EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att ta emot patienter. Andra länder har redan agerat: 223 patienter och 503 medföljande har evakuerats till EU-länder som Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Irland, och även till länder utanför EU såsom Norge och Turkiet. Bara i juni 2025 evakuerades 17 patienter till Italien.
Sverige har sjukvårdskapacitet och erfarenhet. Under Balkankrigen togs skadade patienter emot på svenska sjukhus. Svenska regioner har specialistkompetens för att vårda barn med svåra skador. Att Sverige inte agerat väcker frågan om det inte är brist på kapacitet som är problemet – utan brist på politisk vilja.
Barnkonventionen, som är lag i Sverige, kräver att barnets bästa alltid sätts främst. Sverige har förbundit sig att skydda barn i väpnade konflikter. När vi inte gör det, trots att vi kan, blir vi medansvariga för barns lidande. Regeringens passivitet ger bilden av att hänsyn till Sverigedemokraternas politik väger tyngre än barns liv och hälsa. Det är ovärdigt ett land som vill kalla sig en humanitär stormakt.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser statsrådet, inom ramen för sitt ansvar, att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård inom svensk sjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1402 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2024/25:1402 Kapacitet i svensk sjukvård för barn från Gaza
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på frågorna 2024/25:1401, 2024/2025:1402, 2024/2025:1403 och 2024/2025:1404 av Olle Thorell (S) Finansiering av vård för skadade barn från Gaza, Kapacitet i svensk sjukvård för barn från Gaza, Humanitärt ansvar för skadade barn i Gaza och Sveriges ansvar för vård av skadade barn från Gaza
Olle Thorell har frågat finansministern om hon, inom ramen för sitt ansvar, avser att säkerställa finansiering så att Sverige kan ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.
Olle Thorell har vidare frågat min företrädare om hon, inom ramen för sitt ansvar, avser att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård inom svensk sjukvård.
Olle Thorell har också frågat bistånds- och utrikeshandelsministern om han, inom ramen för sitt ansvar, avser att vidta åtgärder för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.
Olle Thorell har slutligen frågat utrikesministern om hon, inom ramen för sin tjänsteutövning, avser att verka för att Sverige ska ta emot skadade barn från Gaza för vård i Sverige.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Situationen i Gaza är katastrofal. Regeringens position är tydlig. Det krävs en omedelbar vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna. Israel måste leva upp till sina skyldigheter att skydda civila och civil infrastruktur samt säkerställa ett obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell humanitär rätt. Det civila lidandet i Gaza måste få ett slut och gisslan släppas omedelbart och villkorslöst. Hamas bär ett tungt ansvar för situationen, som startade till följd av terroristattackerna den 7 oktober 2023.
Sverige har sedan krigets början bidragit med över en miljard kronor i humanitärt stöd till responsen i Gaza. För att bistå den utmanande sjukvårdssituationen har Sverige bland annat gett extra stöd till Unicef som bistår barn och familjer med hälso- och sjukvård och socialt stöd, ICRC som levererar livräddande medicinsk utrustning och sjukvårdsstöd, samt till UNFPA som arbetar med livräddande förlossningsvård, mödrahälsovård och vård av nyfödda. Regeringen beslutade även i augusti att allokera nio miljoner kronor till Egyptiska Röda Halvmånens arbete för Gaza. Det svenska stödet syftar till insatser relaterade till medicinska evakueringar från Gaza samt till logistiskstöd vid humanitära leveranser in till Gaza.
Därtill har regeringen gett relevanta myndigheter i uppdrag att genom EU:s civilskyddsmekanism donera medicinsk utrustning, vilket resulterat i att Sverige donerat efterfrågat sjukvårdsmateriel till Egypten som tar emot patienter från Gaza. Sverige har bidragit med personal till EU:s gränsstödsinsats [EUBAM Rafah] som tidigare i år spelade en viktig roll för att möjliggöra för svårt skadade individer att lämna Gaza för att få vård.
Med detta sagt utesluter inte regeringen att, likt andra länder, ta emot patienter för vård i Sverige som ett komplement till stöd på plats. Det gäller alla de platser i världen som just nu skakas av stora humanitära påfrestningar på civilbefolkningen. Regeringen ser löpande över sitt humanitära engagemang för att säkerställa att svenska biståndsmedel används på bästa sätt. Vid varje tillfälle måste omständigheterna beaktas, bland annat utifrån hur vi snabbast kan nå ut med hjälp till behövande och hur vi dessutom bäst hjälper så många som möjligt. I dagens läge är det avgörande att säkerställa att människor får omedelbar hjälp där de är.
Regeringen kommer att fortsätta stödja den humanitära responsen i Gaza.
Stockholm den 10 september 2025
Elisabet Lann
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.