kampen mot vardagsbrottsligheten

Skriftlig fråga 2004/05:470 av Krantz, Tobias (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-29
Inlämnad
2004-11-29
Besvarad
2004-12-08
Svar anmält
2004-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2004/05:470

av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om kampen mot vardagsbrottsligheten

Polisens förmåga att ta itu med den så kallade vardagsbrottsligheten har kommit i blickpunkten under de senaste åren. Vardagsbrott är exempelvis bedrägeri, stöld och misshandel @ brott som drabbar människor i deras vardag men som sällan leder till braskande tidningsrubriker. Tyvärr tyder mycket på att vardagsbrottsligheten inte bekämpas med nödvändig intensitet.

Chefs-JO Mats Melin är i sin övergripande redovisning av sitt fögderi inom ramen för justitieombudsmännens verksamhet ovanligt skarp i sin kritik mot den rådande situationen i ombudsmännens senaste ämbetsberättelse (redogörelse 2004/05:JO1). "Den granskning som JO bedrivit har gett mig det bestämda intrycket att det finns allvarliga brister i det arbetet (arbetet mot vardagsbrott, min anm.)", skriver Mats Melin (s. 16). Mats Melin pekar på att det finns åtskilliga exempel från de inspektioner som JO har genomfört under senare år på att anmälningar rörande vardagsbrott under lång tid inte har föranlett några utredningsåtgärder. "Det har ibland gällt även då det funnits en utpekad gärningsman. Det förefaller inte vara alldeles ovanligt att en brottsanmälan inte hinner utredas innan det påstådda brottet preskriberas", skriver Mats Melin.

JO:s synpunkter bekräftar säkerligen vad många människor runtom i Sverige upplever.

Jag vill därför fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att intensifiera kampen mot vardagsbrottsligheten.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:470 besvarad av Thomas Bodström

den 8 december

Svar på fråga 2004/05:470 om kampen mot vardagsbrottsligheten

Justitieminister Thomas Bodström

Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att intensifiera kampen mot vardagsbrottsligheten.

I ett öppet och demokratiskt samhälle är det en grundprincip att brott klaras upp. Det ska därför alltid vara utgångspunkten när polisen får in en anmälan om brott.

En övervägande del av alla brott utgörs av den så kallade mängdbrottsligheten som drabbar människor i deras vardag. Regeringen har under flera år gjort stora satsningar på polisen genom främst årliga anslagsökningar. Syftet med dessa är framför allt att öka antalet poliser och vi kan nu se att dessa satsningar gett resultat. För snart femte året i rad ökar antalet poliser. Vid årsskiftet kommer antalet poliser enligt Rikspolisstyrelsens prognos att uppgå till närmare 17 200. Det är en nettoökning med 1 100 poliser på bara några få år. Genom denna satsning förbättras naturligtvis polisens förutsättningar att förebygga och utreda brott.

Vi måste också komma ihåg att samhällets aktörer har ett gemensamt ansvar att minska riskerna för att brott begås. De lokala brottsförebyggande råden som i dag finns i de flesta delar av landet, spelar en stor roll i detta arbete. Det har visat sig att mängdbrotten i betydande utsträckning kan förebyggas genom en insiktsfull bebyggelseplanering, tekniska åtgärder mot fordonsinbrott, ökad informell social kontroll med mera.

Även åklagarväsendet har vidtagit en rad åtgärder för att på olika sätt öka uppklaringen av mängdbrott. Vid många åklagarkammare finns åklagare med speciell kompetens när det gäller utredningar om mängdbrott. Dessa åklagare har ett nära samarbete med polisens brottsutredare.

Av det som sagts ovan framgår att jag helt delar Tobias Krantz uppfattning att bekämpningen av mängdbrottsligheten är en viktig fråga. Jag ämnar därför driva frågan vidare i det fortsatta arbetet med att utveckla rättsväsendet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.