Kampen mot vardagsbrotten
Skriftlig fråga 2005/06:292 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-11-02
- Anmäld
- 2005-11-07
- Besvarad
- 2005-11-09
- Svar anmält
- 2005-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 november
Fråga 2005/06:292 av Tobias Krantz (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Kampen mot vardagsbrotten
Kampen mot vardagsbrottsligheten ska prioriteras. Trots det ökar inte antalet mängdbrott som klaras upp, enligt en ny rapport från Rikspolisstyrelsen (SvD den 31 oktober). Jämfört med 2004 är resultatet i det närmaste oförändrat för tredje kvartalet i år. Andelen stölder där en misstänkt gärningsman kan bindas till brottet sjunker klart. Sveriges Radio Jönköping (den 31 oktober) rapporterar om att Jönköpings län är ett av de län i landet där skillnaden mellan antalet anmälda och uppklarade våldsbrott ökar kraftigast.
Att polisen förmår bekämpa brott i människors vardag, till exempel stölder, våld och inbrott, är av avgörande betydelse för medborgarnas tilltro till rättsstaten. Den tilltron håller på att få sig en ordentlig knäck. Det sker samtidigt som många människor upplever att rättssamhället i stället för att gå på offensiven drar sig tillbaka: polisstationer läggs ned på löpande band, det tar lång tid innan polisen kan rycka ut och tingsrätter avvecklas. Situationen är mycket allvarlig. För det bär regeringen, och ingen annan, det yttersta ansvaret.
Jag vill fråga justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta i syfte att trappa upp kampen mot vardagsbrottsligheten, bland annat i Jönköpings län.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:292 besvarad av Thomas Bodström
den 9 november
Svar på fråga 2005/06:292 om kampen mot vardagsbrotten
Justitieminister Thomas Bodström
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att trappa upp kampen mot vardagsbrottsligheten, bland annat i Jönköpings län. Tobias Krantz har tidigare frågat om vardagsbrottsligheten och jag svarar gärna igen.
Brott som drabbar människor i vardagen, den så kallade mängdbrottsligheten, utgör en stor del av samtliga anmälda brott. Den är därför viktig att bekämpa. En förutsättning för att lyckas med detta är att polisen har tillräcklig kapacitet.
Regeringen har sedan 2000 gjort kraftiga satsningar på polisen och höjt anslagen med 2,3 miljarder kronor fram till 2005, samt aviserat tillskott för 2006@2007 med ca 1,1 miljard kronor. Satsningen innebär bland annat att 4 000 nya poliser kommer att utbildas under mandatperioden. Antalet poliser ökar för femte året i rad och i dag finns det 1 200 fler poliser än vad det gjorde år 2000. Detta innebär ett betydande resurstillskott för polisorganisationen. Genom denna satsning förbättras naturligtvis polisens förutsättningar att förebygga och utreda brott. Mot denna bakgrund har jag svårt att förstå Tobias Krantz påstående att människor upplever att rättssamhället drar sig tillbaka.
Utöver denna generella satsning på polisen finns även mer riktade åtgärder. I somras inledde till exempel Rikspolisstyrelsen en stor satsning mot mängdbrottsligheten. Satsningen ska pågå de närmaste åren och innehålla såväl omedelbara som långsiktiga åtgärder. Nya metoder som kan nämnas är bland annat införandet av polisens nationella utredningskoncept (PNU) som leder till att brott utreds snabbare och polisens underrättelsemodell (PUM) som bland annat innebär ett förnyat sätt att planlägga polisens arbete.
Den nya lagen om utökat DNA-register med mera som föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 innebär vidare att polisen får ett effektivt verktyg för att bland annat bekämpa mängdbrotten.
Vi måste också komma ihåg att samhällets aktörer har ett gemensamt ansvar att minska riskerna för att brott begås. De lokala brottsförebyggande råden som i dag finns i de flesta delar av landet spelar en stor roll i detta arbete. Det har visat sig att mängdbrotten i betydande utsträckning kan förebyggas genom en insiktsfull bebyggelseplanering, tekniska åtgärder mot fordonsinbrott, ökad informell social kontroll med mera.
Jag vill avslutningsvis påpeka att flera av vardagsbrotten faktiskt också har minskat. Detta gäller till exempel för biltillgrepp, inbrottsstölder, skadegörelse och cykelstölder. Jag följer utvecklingen med stort intresse och kommer att vidta ytterligare åtgärder om jag bedömer att det krävs.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.