kampen mot människohandel
Skriftlig fråga 2004/05:1582 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-06
- Anmäld
- 2005-05-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-05-18
- Svar anmält
- 2005-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 maj
Fråga 2004/05:1582
av Cecilia Wigström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om kampen mot människohandelI en nyligen presenterad utvärdering från FN och OSSE riktas skarp kritik mot hur kampen mot människohandeln bedrivs i sydöstra Europa: Balkan, Rumänien, Bulgarien och Moldavien. För mycket tid ägnas åt repressiva åtgärder mot migration, organiserad brottslighet och prostitution, men regeringarna alltför lite för att komma åt de bakomligganden orsakerna så som ekonomisk misär, diskriminering och avsaknad av utbildning. En viktig insats som lyfts fram är strategier för att hjälpa människor att skydda sig från människohandlare. Varningskampanjer riktade mot unga människor liksom effektiva reintegreringsprogram är dock sporadiska och tillfälliga. De som återvänder hem möter samma misär och problem som ledde dem in i denna slavhandel. Med anledning av rapporten är det viktigt att poängtera att Sverige bör fokusera på att bekämpa de faktorer som är grundorsakerna till att unga flickor hamnar i människohandlarnas händer, det vill säga fattigdom och misär. Svensk sexköpslag har inneburit att vi i Sverige kommit åt efterfrågesidan, men eftersom synen på prostitution skiljer sig åt i alla europeiska länder är det inte mest effektivt att lägga tid och kraft på att försöka få andra länder att importera vår sexköpslag. Vi bör se till att länder intensifierar sitt arbete mot trafficking genom de andra sätt som står till buds och så som utvärderingsrapporten från FN och OSSE föreslår.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att Sverige i sitt internationella arbete mot trafficking ska fokusera på grundorsakerna till att kvinnor hamnar i människohandlares händer?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1582 besvarad av Laila Freivalds
den 18 maj
Svar på fråga 2004/05:1582 om kampen mot människohandel
Utrikesminister Laila Freivalds
Cecilia Wigström har frågat justitieministern vilka åtgärder han planerar att vidta för att försäkra sig om att Sverige i sitt internationella arbete mot människohandel ska fokusera på grundorsakerna till att kvinnor hamnar i människohandlares händer. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Bekämpandet av människohandel är en mycket högt prioriterad fråga för Sverige. Människohandel är i hög grad kopplat till fattigdom, ojämlikhet, bristande jämställdhet mellan kvinnor och män liksom bristande respekt för barnets rättigheter. Förebyggande åtgärder för att bekämpa den fattigdom som många människor lever i, värna kvinnors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt motverka efterfrågan utgör därför grundpelare i Sveriges arbete mot människohandel.
Sveriges åtgärder för att bekämpa människohandel omfattar olika politikområden och är fokuserade på gränsöverskridande organiserad brottslighet, fattigdomsbekämpning, social trygghet, ekonomisk utveckling, migration, jämställdhet och skydd av barn. Utöver förebyggande åtgärder görs insatser som försäkrar att de som fallit offer för människohandel får den hjälp och det stöd de behöver.
I augusti 2002 tog utrikesminister Anna Lindh initiativ till en nordisk-baltisk aktionsgrupp mot människohandel. Gruppen utgör en paraplyfunktion för arbetet mot människohandel i den nordisk-baltiska kretsen och verkar för att den höga politiska prioriteringen av frågan upprätthålls.
I det regionala samarbetet mellan Asien och Europa (Asem) har Sverige initierat ett projekt mot människohandel som resulterat i att en handlingsplan för att bekämpa människohandel antogs av Asems utrikesministrar i maj 2001. Sverige har aktivt verkat för att denna genomförts. Inom ramen för dialogen mellan Afrika och EU har Sverige på motsvarande vis initierat ett projekt för att lyfta upp människohandel på den politiska agendan. Förhoppningen är att en handlingsplan mot människohandel ska antas vid nästa toppmöte mellan Afrika och Europa (EU).
En strategi för bekämpning av människohandel genom utvecklingssamarbetet färdigställdes och antogs av regeringen i april 2003. Strategin, Fattigdom och människohandel, inriktar sig främst på handel med kvinnor och barn och fokuserar på de vanligaste och värsta formerna av exploatering, såsom sexuellt utnyttjande, arbetskraftsexploatering och skadligt barnarbete. Sida har fått i uppdrag av UD att göra en inventering av vad som görs på området och att utarbeta en plan för genomförandet av strategin. Rapportering till UD om arbetet ska ske regelbundet.
Som exempel på Sidas internationella verksamhet mot människohandel kan nämnas översättningen av filmen Lilja 4-ever till flera språk, stöd till ett program för bekämpande av sexhandel i sex länder i Sydostasien samt informationsarbete via MTV Foundation Europe.
Mycket av Sveriges arbete på detta område bedrivs i multilaterala forum, exempelvis FN, EU, OSSE, samt genom enskilda organisationer.
Inom ramen för bland annat OSSE:s arbete för att motverka människohandel, har Sverige konsekvent framhållit att förutsättningen för en effektiv kamp mot människohandel är att de bakomliggande omständigheterna åtgärdas. Just nu pågår förhandlingar i Wien om en bilaga till OSSE:s handlingsplan mot människohandel. Bilagan ska fokusera på åtgärder för att hjälpa och skydda barn som fallit offer för människohandel. Sverige driver en mycket aktiv linje i dessa förhandlingar, med ett uttryckligt mål att tydliga skrivningar om att praktiska förebyggande åtgärder ska inkluderas samt att ett jämställdhetsperspektiv ska bibehållas i arbetet mot människohandel, även avseende barn.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.