kampen mot hiv/aids

Skriftlig fråga 1997/98:326 av Lindblad, Gullan (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-01-19
Anmäld
1998-01-26
Besvarad
1998-01-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:326 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om kampen mot hiv/aids

De senaste årens landvinningar när det gäller behandlingen av hivsmittade har inneburit en lång rad fördelar. Livslängden har ökat för de hivsmittade och färre insjuknar i aidsrelaterade sjukdomar. Detta är naturligtvis oerhört glädjande och inger hopp inför framtiden. Samtidigt finns det en baksida på dessa framgångsrika behandlingar. Det finns nämligen signaler om att många börjar tro att faran är över, vilket är djupt oroande. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) har också uttryckt denna oro i ett pressmeddelande häromveckan. Vi moderater delar denna oro och har också i vårt budgetalternativ avvisat regeringens och riksdagens beslut att avveckla det särskilda statsbidraget för kampen mot hiv/aids. Vi anser att detta ger helt fel signaler och om det dessutom kombineras med en uppfattning om att hiv inte längre är farligt kan effekterna på sikt bli förödande. Regeringen bör allvarligt överväga om man inte skall anamma det moderata förslaget att behålla det särskilda hiv/aidsanslaget i budgeten. Ett sådant förslag kan presenteras redan i kompletteringspropositionen. Det som dock nu är intressant att få veta är regeringens strategi vad gäller kampen mot hiv/aids.

Därför vill jag fråga socialministern vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att förhindra att hivspridningen ökar.

den 20 januari

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:326 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:326 om kampen mot hiv/aids
    Socialminister Margot Wallström

Gullan Lindblad har frågat mig vilda åtgärder som regeringen är beredd att vidta för att förhindra att hivspridningen ökar.

De hivpreventiva insatserna har varit framgångsrika och Sverige har förblivit ett land med en i internationell jämförelse låg förekomst av hivinfektion. Framgången bygger på ett långsiktigt och systematiskt arbete innefattande bl.a. skolan och dess sex- och samlevnadsundervisning, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och inte minst frivilligorganisationerna. Det hivpreventiva arbetet skall enligt regeringens mening ges fortsatt hög prioritet och de förbättrade behandlingsmetoder mot hiv/aids som blivit tillgängliga under de senaste åren får på intet sätt tas till intäkt för att dra ned på det förebyggande arbetet.

I budgetpropositionen för 1998 angav regeringen att inriktningen på det hivpreventiva arbetet ligger fast dvs.:

  • att insatserna bör genomföras inom ramen för sammanhållna handlingsprogram,
  • att insatserna i ökad utsträckning bör riktas mot de grupper som löper störst risk att smittas med hiv/aids,
  • att samarbetet mellan olika aktörer behöver fördjupas,
  • att stödet till frivilligorganisationer bör prioriteras och deras kompetens tas till vara och utvecklas samt
  • att insatserna fortlöpande skall följas upp och utvärderas.

Storstadsregionerna har en särskild roll i det hivpreventiva arbetet och dessa har efter ansökan och prövning av Folkhälsoinstitutet erhållit särskilda bidrag från anslaget insatser mot aids. Verksamheten har nu i stort funnit sina former och har ett starkt politiskt stöd. I syfte att gå ifrån det särskilda ansökningsförfarandet och de resurskrav detta ställer föreslog regeringen i budgetpropositionen för 1998 att under anslaget A 2. Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting under utgiftsområde 25 avsätta sammanlagt 90 miljoner kronor för förebyggande insatser till storstadsregionerna att utgå efter en schabloniserad modell. Regeringen har den 15 januari i år fattat beslut om medlens fördelning. Regeringen har vidare i regleringsbrevet avseende 1998 givit Folkhälsoinstitutet i uppdrag att följa upp och utvärdera det hivpreventiva arbetet i storstadsregionerna.

Vad avser stöd till de frivilliga riksorganisationerna, projekt utanför storstadsregionerna och till Folkhälsoinstitutets verksamhet för att förebygga hiv/aids har 65,6 miljoner anslagits under 1998. Detta innebär att de statliga medlen - vid sidan om de medel för forskning och utvecklingsarbete som utgår från i första hand utgiftsområde 16 - för att förebygga hiv uppgår till 155,6 miljoner kronor under 1998 att jämföra med ett anslag om 150,9 miljoner kronor 1997.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.