Kampen mot global ojämlikhet
Skriftlig fråga 2024/25:281 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-21
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Commitment to Reducing Inequality Index 2024 lyfter fram hur många länder, inklusive Sverige, har minskat sina internationella engagemang för att bekämpa global ojämlikhet. Rapporten pekar på en negativ trend där den globala politiken i allt högre grad fokuserar på kortsiktiga nationella intressen snarare än på långsiktiga investeringar för att minska klyftorna mellan och inom länder. I synnerhet pekar rapporten på hur internationella biståndsnivåer och stöd till institutioner som verkar för rättvisa och jämlikhet har minskat. Denna utveckling är allvarlig eftersom global ojämlikhet inte bara skapar humanitära kriser utan också utgör ett hot mot internationell säkerhet och stabilitet.
Sverige har länge haft ett starkt engagemang för att främja rättvisa och jämlikhet globalt genom ett omfattande biståndsarbete och internationella samarbeten. Vi har haft en politik som betonat vikten av att stärka internationella institutioner och rättvisa globala avtal för att minska klyftorna och främja en hållbar utveckling. Nu visar rapporten dock att Sverige riskerar att förlora sin ledande roll i detta arbete, särskilt i ljuset av minskade biståndsanslag och ett försvagat internationellt samarbete.
Rapporten framhäver vikten av att rikta insatser mot de mest utsatta länderna och samhällsgrupperna för att säkerställa att alla människor ges en chans till utveckling och ett värdigt liv. Detta är en fråga om mänskliga rättigheter, men också om långsiktig global stabilitet och säkerhet. Socialdemokraterna har alltid betonat vikten av att Sverige tar sitt ansvar och driver på för rättvisa globala strukturer.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka Sveriges internationella engagemang i kampen mot global ojämlikhet, i enlighet med våra långsiktiga åtaganden och den aktuella rapportens rekommendationer?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:281 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:281 Kampen mot global ojämlikhet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:251, 2024/25:280 och 2024/25:281 av Olle Thorell (S)
Kampen mot global ojämlikhet och Internationella samarbeten
Olle Thorell har ställt tre frågor till utrikesministern om vilka initiativ hon ämnar ta för att säkerställa att Sverige arbetar aktivt för att minska globala ojämlikheter och stärka våra internationella samarbeten. Frågorna har överlämnats till mig. Jag kommer här att besvara dessa frågor samlat.
Sverige har varit och förblir fortsatt en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. I en värld med omfattande behov, inklusive eskalerande humanitära, och där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera. Regeringen har därför lagt fram dessa tematiska prioriteringar som framgår i Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt: fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, att främja demokrati och frihet och bekämpa förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt, att stärka synergin mellan bistånds- och migrationspolitiken och ett stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.
Biståndets övergripande mål är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Men inget land har lyfts ur fattigdom endast genom internationellt bistånd och levnadsstandarden i världen har genom marknadsekonomi och handel höjts långt utöver vad biståndsinsatser enskilt hade kunnat åstadkomma. Utvecklingssamarbetet ska i framtiden därför i högre grad än tidigare bidra till mobilisering av andra aktörers, inklusive den privata sektorns, engagemang och investeringar i hållbar utveckling. Samtidigt får inte befolkningen i alla länder ta del av den höjda levnadsstandarden. Svenskt bistånd ska fokusera på att åstadkomma förändring och verka för fria, välfungerande demokratiska samhällen som genom ekonomisk utveckling och handel själva höjer sin levnadsstandard och därigenom skapar bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. På så vis kan biståndet hjälpa till att skapa långsiktigt hållbara och bärkraftiga förutsättningar för utvecklingsländer och individer att ta sig från fattigdom till välstånd och samtidigt minska humanitära behov globalt.
Den geopolitiska utvecklingen gör internationellt samarbete och det fortsatta försvaret av den regelbaserade världsordningen än viktigare. Multilateralt bistånd ska vara strategiskt fokuserat till de organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar samt inom flyktinghjälp och barns rättigheter. Sverige fortsätter verka för reformer av det multilaterala systemet för att stärka dess relevans, effektivitet och finansiella hållbarhet, i syfte att möta globala utmaningar med bibehållet fokus på fattigdomsbekämpning i samarbetsländerna.
Stockholm den 30 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.