Kampen mot global ojämlikhet

Skriftlig fråga 2024/25:251 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-20
Överlämnad
2024-10-21
Anmäld
2024-10-22
Svarsdatum
2024-10-30
Besvarad
2024-10-30
Sista svarsdatum
2024-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Rapporten Breaking the Gridlock: Reimagining Cooperation in a Polarized World från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) påpekar att de globala ojämlikheterna har förvärrats under de senaste åren och att dessa ojämlikheter nu hotar den långsiktiga stabiliteten och utvecklingen i många länder. Enligt rapporten har pandemin, ökade klimatförändringar och geopolitiska spänningar fördjupat klyftorna mellan rika och fattiga länder. Detta syns bland annat i globala Human Development Index (HDI), som visar på ökande skillnader i utbildning, hälsa och levnadsstandard mellan hög- och låginkomstländer. Låginkomstländer står inför utmaningar som de har begränsade resurser att hantera, vilket ökar risken för instabilitet och nya konflikter.

Socialdemokraterna har alltid förespråkat en utrikespolitik som bygger på rättvisa och solidaritet, där kampen mot globala ojämlikheter och fattigdom är central. Vi ser ett tydligt behov av att Sverige, som en internationell förebild, aktivt arbetar för att minska de globala klyftorna genom att stärka sitt stöd till internationella organisationer som FN, samt genom att driva på för ekonomiska reformer som gynnar låg- och medelinkomstländer. Sverige bör prioritera rättvis fördelning av resurser och arbeta för ökad jämlikhet på den globala arenan.

Den nuvarande regeringen har däremot valt att tona ned Sveriges åtaganden när det gäller internationella frågor och har antagit en mer restriktiv hållning i internationella forum. Regeringen har valt att fokusera på kortsiktiga nationella intressen och har minskat stödet till utvecklingssamarbeten, vilket har lett till skarp kritik från civilsamhället och internationella aktörer. Det finns en påtaglig risk att Sveriges tidigare rykte som en förespråkare för global rättvisa försvagas och att vi förlorar inflytande i viktiga internationella frågor.

Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att regeringen tydligt visar att Sverige står fast vid sina åtaganden för att minska globala ojämlikheter och fortsätter att vara en stark röst för rättvisa och solidaritet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att Sverige aktivt arbetar för att minska de globala ojämlikheterna, och hur avser ministern att främja en rättvisare fördelning av ekonomiska och sociala resurser i internationella forum?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:251 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:251 Kampen mot global ojämlikhet

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:251, 2024/25:280 och 2024/25:281 av Olle Thorell (S)
Kampen mot global ojämlikhet och Internationella samarbeten

Olle Thorell har ställt tre frågor till utrikesministern om vilka initiativ hon ämnar ta för att säkerställa att Sverige arbetar aktivt för att minska globala ojämlikheter och stärka våra internationella samarbeten. Frågorna har överlämnats till mig. Jag kommer här att besvara dessa frågor samlat.

Sverige har varit och förblir fortsatt en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. I en värld med omfattande behov, inklusive eskalerande humanitära, och där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera. Regeringen har därför lagt fram dessa tematiska prioriteringar som framgår i Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt: fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de allra mest utsatta, att främja demokrati och frihet och bekämpa förtryck, ett utökat och effektiviserat klimatbistånd, att stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt, att stärka synergin mellan bistånds- och migrationspolitiken och ett stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.

Biståndets övergripande mål är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Men inget land har lyfts ur fattigdom endast genom internationellt bistånd och levnadsstandarden i världen har genom marknadsekonomi och handel höjts långt utöver vad biståndsinsatser enskilt hade kunnat åstadkomma. Utvecklingssamarbetet ska i framtiden därför i högre grad än tidigare bidra till mobilisering av andra aktörers, inklusive den privata sektorns, engagemang och investeringar i hållbar utveckling. Samtidigt får inte befolkningen i alla länder ta del av den höjda levnadsstandarden. Svenskt bistånd ska fokusera på att åstadkomma förändring och verka för fria, välfungerande demokratiska samhällen som genom ekonomisk utveckling och handel själva höjer sin levnadsstandard och därigenom skapar bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. På så vis kan biståndet hjälpa till att skapa långsiktigt hållbara och bärkraftiga förutsättningar för utvecklingsländer och individer att ta sig från fattigdom till välstånd och samtidigt minska humanitära behov globalt.

Den geopolitiska utvecklingen gör internationellt samarbete och det fortsatta försvaret av den regelbaserade världsordningen än viktigare. Multilateralt bistånd ska vara strategiskt fokuserat till de organisationer och verksamheter som verkar inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar samt inom flyktinghjälp och barns rättigheter. Sverige fortsätter verka för reformer av det multilaterala systemet för att stärka dess relevans, effektivitet och finansiella hållbarhet, i syfte att möta globala utmaningar med bibehållet fokus på fattigdomsbekämpning i samarbetsländerna.

 

Stockholm den 30 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.