Kamp mot global tuberkulos
Skriftlig fråga 2005/06:1296 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2006-03-24
- Besvarad
- 2006-04-03
- Svar anmält
- 2006-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 mars
Fråga 2005/06:1296 av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Carin Jämtin (s)
Kamp mot global tuberkulos
Den 24 mars är det internationella dagen mot tuberkulos (tbc). Vi trodde länge att sjukdomen skulle utrotas på samma sätt som smittkoppor via massiva vaccinationskampanjer, men så blev inte fallet. Tuberkulosen är dessvärre på väg tillbaka framför allt i världens fattigaste länder. Ungefär två miljoner människor om året dör i tuberkulos. Tuberkulos är en smittsam luftburen sjukdom som sprids från människa till människa och som orsakas av en bakterie, Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulosbakterien sprids framför allt via utandningsluften när den smittade hostar. Sjukdomen kan angripa andra organ i kroppen men sätter sig oftast i lungorna. Speciellt barn drabbas hårt och är svårbehandlade. Bakterierna kan också utveckla resistens mot vanliga tuberkulosläkemedel. Anledningen till att tuberkulosen ökar i exempelvis södra Afrika är försämrade livsvillkor och försämrad hälso- och sjukvård parallellt med den utbredda spridningen av hiv/aids. Med nedsatt immunförsvar ökar risken för att smittas av tuberkulosbakterier. Aidssjuka i fattiga länder dör ofta i tuberkulos.
Vilka satsningar vad gäller svenskt bistånd avser statsrådet att föreslå för att bekämpa tuberkulos i fattiga länder?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1296 besvarad av Carin Jämtin
den 3 april
Svar på frågorna 2005/06:1294 om kamp mot sömnsjuka i u-länder, 1295 om kamp mot dödlig diarré i u-länder, 1296 om kamp mot global tuberkulos, 1297 om kamp mot mässling i u-länder och 1298 om kamp mot malaria i u-länder
Utrikesminister Carin Jämtin
Jag delar helt Birgitta Ohlssons bedömning att de fem sjukdomar hon tar upp i sina frågor alla är angelägna i kampen mot fattigdom och för utveckling. Jag väljer att besvara frågorna i ett gemensamt svar.
Trots att världen i dag i stor utsträckning har kunskap och resurser att bekämpa sjukdomarna är de fortsatt ett allvarligt hot mot utvecklingen i fattiga länder.
Regeringen fortsätter att vidta åtgärder för att ytterligare bidra till den globala bekämpningen av dessa och andra smittsamma sjukdomar. Den kraftfulla biståndssatsning på dessa fattigdomssjukdomar som regeringen aviserade hösten 2004 har nu kommit i gång.
Regeringens särskilde utredare, professor Bjarne Bjorvatn, överlämnade sitt betänkande (SOU 2005:107) den 14 oktober 2005. Med utgångspunkt i betänkandet antog regeringen den 21 december 2005 en strategisk handlingsplan för Sveriges bidrag till den globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar. I enlighet med handlingsplanen har regeringen anvisat medel om sammanlagt omkring en halv miljard kronor till både ökade, redan påbörjade och nya insatser.
Ett strategiskt viktigt angreppssätt är att inte endast fokusera på enskilda sjukdomar, utan att skapa bättre förutsättningar för fattiga länder att förebygga, lindra och bota dessa. Forskningen har en central roll i det arbetet. Det är ofta nödvändigt med sektoröverskridande arbete, till exempel vad gäller zoonoser (djursjukdomar) som förorsakar sjukdom också hos människor, bristande tillgång till rent vatten och sanitet med mera. Fungerande hälsosystem är en förutsättning för såväl behandling som för stora delar av det förebyggande arbetet.
Regeringens inställning är att såväl våra multilaterala som bilaterala biståndskanaler behövs i genomförandet av den strategiska handlingsplanen. Sida har ett uppdrag att redovisa hur man inom sitt mandat ska genomföra handlingsplanen. Det rör sig om globala och regionala insatser samt olika insatser i samarbetsländer, utifrån de prioriteringar och strategier dessa länder har vad gäller hälsofrågor. Medel kan överföras till andra svenska myndigheter för att stärka deras globala samarbete. Bidrag till berörda internationella organisationer ökar.
I samband med den påfyllnadsprocess som ägde rum år 2005 för Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) ställde de deltagande länderna upp som ambition att fonden ska stå för 40@50 % av det globala finansieringsbehovet vad gäller kampen mot tuberkulos och malaria (och 20 % för hiv/aids). Med tanke på att resultatet av påfyllnadsprocessen under 2005 inte nådde målet torde den verkliga finansieringen dock snarare motsvara ca 30 % av de behov som identifierats av Världshälsoorganisationen (WHO) vad gäller tuberkulos och malaria. Sverige utlovade i påfyllnaden till Globala fonden 1 miljard kronor för åren 2006@07, varav 600 miljoner kronor utbetalas 2006, och fortsätter sin särskilda satsning på hiv/aids.
Regeringen är en av initiativtagarna till en innovativ mekanism (IFFIm) för tidig och långsiktig finansiering av ökade insatser genom den så kallade globala alliansen för vacciner och immunisering (GAVI). Inom ramen för det samarbetet kommer GAVI bland annat att följa upp tidigare investeringar mot mässling med ett program som på fem år ska minska antalet dödsfall i mässling från drygt en halv miljon barn till färre än 180 000. Det svenska samarbetet med GAVI fortsätter också med bilateralt stöd. Det är ett viktigt komplement till stöd för genomförandet av den globala gemensamma strategin för vacciner och immunisering som antogs av WHO och Unicef förra året.
Till slut vill jag också framhålla att smittsamma sjukdomar är ett globalt hot. Samtidigt som regeringen höjer sin beredskap inför hotet av en influensapandemi värnar regeringen om att våra samarbetsländer får stöd i det globala arbetet att motverka nya pandemier och lindra deras effekter. Sverige har utlovat 70 miljoner kronor till insatser mot den aktuella fågelinfluensan. Det bidraget kanaliseras till största delen genom olika FN-organ. Det finns också en beredskap att ta emot begäran om hjälp från samarbetsländer att bygga kapacitet för övervakning, laboratoriearbete med mera.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.