Kammarkollegiets insyn i bidrag till politiker

Skriftlig fråga 2025/26:790 av Nima Gholam Ali Pour (SD)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Enligt 5 § lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier ska en ledamot av riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet, eller ersättare för en ledamot, lämna intäktsredovisning om sin verksamhet som valkandidat, ledamot eller ersättare för en ledamot.

Riksdagsledamöter ska därmed redovisa intäkter från politisk verksamhet som överstiger 0,5 prisbasbelopp, efter avdrag.

I ett beslut från 2024-10-08 (dnr 9639-2024) har Kammarkollegiet slagit fast att en riksdagsledamot som tagit emot bidrag från olika personer under perioden december 2022 till april 2023 inte behövde redovisa dessa intäkter enligt lagen om insyn i finansiering av partier. Anledningen till att redovisning inte behövde ske var att riksdagsledamoten uppgett att insamlingarna skett som privatperson och på riksdagsledamotens fritid.

I beslutet står även att insamlingarna har ”skett till stöd för den iranska oppositionen”. Stödet till den iranska oppositionen är däremot en fråga som riksdagsledamoten drivit i sin roll som riksdagsledamot. Det finns alltså ett tydligt samband mellan riksdagsledamotens politiska verksamhet och insamlingen av pengar.

I underlaget till Kammarkollegiets beslut framgår att insamlingen är på mer än en miljon kronor. Beslutet från Kammarkollegiet och resonemanget bakom det gör lagen om insyn i finansiering av partier tandlöst. I praktiken innebär det att en ledamot i riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet kan samla miljonsummor och sedan påstå att han eller hon gjort det på sin ”fritid”, för att inte behöva redovisa insamlingen.

En sådan ordning kan lätt resultera i att antagonistiska aktörer kan påverka svensk politik genom att ge bidrag till politiker, vilka dessa mottagit på sin ”fritid”.

Med hänsyn till det som anförts ovan vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:

Avser ministern att agera för en översyn av lagen om insyn i finansiering av partier med tanke på det beslut från Kammarkollegiet som redogjorts för ovan?