kameraövervakning i butiker
Skriftlig fråga 1999/2000:278 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-25
- Anmäld
- 1999-11-30
- Besvarad
- 1999-12-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:278
av Lena Ek (c) till justitieminister Laila Freivalds om kameraövervakning i butikerMånga butiker använder kameraövervakning för bevakning i butiker. I de fall ett brott, t.ex. rån, inträffar i butiken kan videoinspelningar överlämnas till polisen som bevismaterial.
I en brottsutredning blir materialet så småningom offentlig handling när polisens förundersökning är avslutad. Nu har det inträffat fall där bilder tagna med butikens egen kamera som visar butiksrån publicerats i massmedier. Förutom den upphovsrättsliga frågan aktualiseras frågan om skydd av brottsoffer. Det är mycket besvärande för människor att få foton av sig själva, när de befinner sig i en mycket kränkande situation, publicerade.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att skydda brottsoffer från att få sin bild publicerad på detta vis?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:278 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:278 om kameraövervakning i butiker
Statsrådet Britta Lejon
Lena Ek har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att skydda brottsoffer mot att massmedierna publicerar sådana bilder från övervakningskameror som visar brott, exempelvis rån.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Att stärka stödet till och skyddet för den som utsatts för brott är en angelägen fråga för regeringen. I sammanhanget kan exempelvis nämnas att regeringen nyligen gav Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samverkan med en rad andra myndigheter utarbeta ett förslag till ett nationellt handlingsprogram för skydd av vittnen, målsägande och andra bevispersoner. I uppdraget, som ska redovisas senast den 30 november 2000, ingår att föreslå förbättringar av de metoder som används i dag och hitta nya vägar för att öka bevispersoners trygghet.
I allmänhet gäller naturligtvis att det i möjligaste mån bör undvikas att den som drabbats av brott utsätts för vad som kan uppfattas som ytterligare kränkningar, utöver själva brottet.
Den 1 juli 1998 trädde en ny lag om allmän kameraövervakning i kraft. Den nya lagen syftar till att skapa en reglering som ger möjligheter att använda kameraövervakning för att förebygga brott och minska risken för olyckor. Att förebygga och beivra brott är ett allmänintresse. I lagen upprätthålls emellertid samtidigt ett skydd mot integritetskränkningar. Enligt lagen råder tystnadsplikt för uppgifter om enskilda som inhämtats genom allmän kameraövervakning. Även enligt sekretesslagen, som gäller i det allmännas verksamhet, omfattas i vissa fall sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning av sekretess. Den grundlagsstadgade meddelarfriheten kan inte åberopas som stöd för att till journalister lämna ut bilder som omfattas av sekretess. I flera fall är således allmänhetens möjligheter att få tillgång till sådana bilder som Lena Ek nämner begränsade.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innehåller på sina områden en uttömmande reglering av vad som är straffbart att yttra eller offentliggöra i massmedierna. Exempelvis är ärekränkningsbrottet förtal ett tryckfrihets- respektive yttrandefrihetsbrott. Det kan förekomma situationer då publicering av bilder från övervakningskameror är att bedöma som förtal. Något generellt förbud mot publicering av bilder som för den enskilde kan uppfattas som kränkande finns emellertid inte. Någon ändring av grundlagarna i detta hänseende är inte aktuell.
När man diskuterar vilka publicitetsskador enskilda kan drabbas av på grund av vad som skildras i massmedierna, ska man också komma ihåg att det finns en självsanerande verksamhet med pressetiska regler. Här finns särskilda publicitetsregler om respekt för privatlivets helgd. Reglerna är upprättade av Pressens Samarbetsnämnd @ ett gemensamt organ för Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen @ och gäller i första hand för pressen. Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd handlägger sådana ärenden som rör publicitetsreglerna.
Jag vill avslutningsvis betona att regeringen noga följer utvecklingen på medieområdet, även när det gäller publicitetsskador för enskilda.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.