källsorterande avloppssystem
Skriftlig fråga 1997/98:217 av Ericsson, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-03
- Anmäld
- 1997-12-08
- Besvarad
- 1997-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I regeringens satsning på en hållbar ekologisk utveckling anges källsorterande avloppssystem som en bra väg. Att finna ett bra omhändertagande av humanurin har vunnit stort intresse i Agenda 21-arbetet. Att hitta jordbrukare som är villiga att ta emot humanurin har inte varit så svårt eftersom den passar bra inom ekologisk spannmålsodling.
Numera reglerar rådets förordning (EEG) nr 2092/91 den ekologiska produktionen i Sverige. Där finns en s.k. positivlista som anger vad som får användas inom ekologisk produktion. Sverige föreslog 1995 att humanurin skulle godtas på denna positivlista, men fick inte majoritet för detta förslag. Flera av intressenterna i denna kretsloppsfråga såsom Kommunförbundet, HSB, KRAV, KF och LRF har uppvaktat jordbruksministern om att agera också fortsättningsvis.
I en debatt i riksdagen den 6 mars 1997 deklarerade jordbruksministern att hon inte tänkte lyfta frågan till ministerrådet. Denna inställning att inte vilja driva frågan politiskt inom EU kommer att skjuta frågan med källsorterande avloppssystem i sank. Får inte ekologiska lantbrukare ta emot humanurin och använda den i sin produktion så finns det inga andra lantbrukare som vill göra sig besväret.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsminister Göran Persson:
Hur skall statsministern agera för att idén om det källsorterande avloppssystemet inte skall falla på grund av svårigheter att få i gång ett fungerande kretslopp?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:217 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Dan Ericsson har frågat statsminister Göran Persson om "källsorterande avloppssystem". Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Dan Ericsson hänvisar till vår debatt i riksdagen den 6 mars 1997. Inte långt därefter lämnade regeringen förslag om att avsätta 5,4 miljarder kronor i stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet. Ett viktigt kriterium vid bedömningen av investeringsprogrammen är att de skall bidra till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen. Tidigare har 1 miljard kronor avsatts till ett femårigt program för stöd till investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden där pilotprojekt för ombyggnad av va-system för separering är en del.
Inom ramen för jordbrukspolitiken har stora satsningar gjorts på stöd till omställning av jordbruk till ekologisk produktion och utvecklingsinsatser för sådan produktion. Därutöver har särskilda medel avsatts för forskning kring bl.a. ekologisk produktion. Till Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har anvisats 46,5 miljoner kronor för ekologisk forskning under perioden 1996-1998. Utöver dessa medel disponerar Jordbruksverket 15 miljoner kronor under 1997 för försöks- och utvecklingsverksamhet i ekologisk produktion.
Regeringen agerar alltså synnerligen aktivt för att stimulera utveckling av ekologiskt lantbruk och för att fungerande kretsloppp stad-landsbygd skall kunna etableras. Förbättrad recirkulation av näringsämnen är härvid av stor vikt. Användandet av humanurin kan vara ett led i en sådan utveckling. Forskningen om de risker som kan finnas för spridning av smitta vid användning av urin som gödningsämne måste avvaktas.
Det är viktigt att ordentligt belägga att det inte finns någon risk för smittspridning av sjukdomar från mänsklig urin. Vi måste utesluta risken för att medicinrester, t.ex. antibiotika, sprids från urin till det ekologiska lantbruket. Med ett bättre underlag i denna fråga kommer vi också ha större förutsättningar att få gehör för vår ståndpunkt inom EU.
Forskning om användning av humanurin i ekologisk produktion pågår vid bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet och Smittskyddsinstitutet. Försök har även bedrivits inom ramen för de medel som Jordbruksverket disponerar för försöks- och utvecklingsprojekt. Forskningen har ännu inte nått så långt att någon slutlig riskvärdering har kunnat göras. Vår iver att förbättra recirkulationen av näringsämnen i jordbruket får inte förleda oss att åsidosätta kraven på säkerhet och vetenskapligt underlag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.