Kaliningrad
Skriftlig fråga 2001/02:1294 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-04
- Anmäld
- 2002-06-11
- Besvarad
- 2002-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1294
av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om KaliningradMed anledning av EU:s planerade utvidgning har man på senare tid diskuterat Kaliningrads framtid. Att gränser rivs och samarbete mellan stater ökar är enbart positivt. Det är precis vad en utvidgning av EU handlar om. Dock har det dykt upp problem på vägen. Eftersom Kaliningrad ligger mellan EU:s kandidatländer Polen och Litauen och saknar landförbindelse med resten av Ryssland är fallet problematiskt. Detta eftersom man från EU:s sida kräver att invånare i Kaliningrad ska ha visum för att i framtiden kunna åka till just Polen och Litauen när dessa blir fullvärdiga medlemmar i EU. Något som många boende i Kaliningrad frekvent gör i dag. En sådan resa skulle dels bli problematisk i framtiden med tanke på det krångel som kan råda när visum ska utfärdas, dels med tanke på att visum kostar en hel del pengar. Invånare i Kaliningrad i dag tjänar 600 kr i genomsnitt varje månad.
Om visumtvång kommer att genomföras finns det stor risk att den vardagsintegration som i dag råder mellan ovan nämnda länder kommer att dö ut. Att riva murar mellan länder är bra. Men att samtidigt bygga upp nya är inte särskilt konstruktivt.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta så att en fortsatt vardagsintegration mellan Kaliningrad och angränsande framtida EU-medlemsländer är möjlig?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1294 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2001/02:1294 om Kaliningrad
Utrikesminister Anna Lindh
Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att en fortsatt "vardagsintegration" mellan Kaliningrad och angränsande framtida EU-länder är möjlig.
Det är korrekt att Polen och Litauen den 1 juli 2003 inför viseringsplikt för ryska medborgare i Kaliningrad. Förändringen är en anpassning till EU:s gemensamma viseringspolitik gentemot tredje land, och synes ha accepterats av de ryska myndigheterna i såväl Moskva som Kaliningrad.
Polen och Litauens nya viseringsregler kommer bara att gälla det egna territoriet. Länderna har därmed stora möjligheter att påverka viseringarna vad gäller giltighetstid, antalet inresor och avgiftens storlek. Det är först när länderna blir operativa medlemmar i Schengensamarbetet som de kommer att utfärda viseringar som är giltiga för hela Schengenområdet. Även här ges utrymme för viss flexibilitet, vilket vi hoppas kommer att utnyttjas generöst och välvilligt.
Jag kan delvis förstå Sten Tolgfors oro över att det ska uppstå problem på grund av viseringsplikten, men jag vill hävda att det inte behöver leda till besvär. Det finns flera exempel från bl.a. den finsk-ryska gränsen på hur man smidigt kan hantera betydande viseringspliktiga resandeströmmar.
Införandet av viseringsplikt förutsätter att berörda stater har den kapacitet som krävs för att hantera de ansökningar som kan förväntas. Både Litauen och Polen har förklarat sig beredda att avsevärt höja kapaciteten vid sina respektive generalkonsulat i Kaliningrad. De ryska myndigheterna borde välkomna denna avsikt och praktiskt understödja detta i större utsträckning än vad som hittills varit fallet.
Vad gäller transittrafiken landvägen har Ryssland föreslagit olika former av viseringsfria korridorer eller genomresor i plomberade tåg. Sådana förslag är inte realistiska. Allt talar för att det kommer att krävas hemlandspass och transitvisering för ryska medborgare som vill passera Litauen eller Polen per landsväg eller järnväg. Med god vilja från alla berörda parter är jag övertygad om att vi ändå kommer att finna rutiner och praxis som inte onödigtvis ska försvåra resandet mellan Kaliningrad och omgivande områden.
Låt mig också avslutningsvis erinra om våra egna förberedelser för att öppna ett svenskt generalkonsulat i Kaliningrad, förhoppningsvis redan i år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.