juridiska åtgärder för traumatiserade kvinnor
Skriftlig fråga 2003/04:1073 av Schyman, Gudrun (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-04-15
- Inlämnad
- 2004-04-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-04-22
- Svar anmält
- 2004-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Fråga 2003/04:1073
av Gudrun Schyman (v) till justitieminister Thomas Bodström om juridiska åtgärder för traumatiserade kvinnorUr ett brev från en av landets kvinnojourer: "Vi skulle behöva hjälp med att synliggöra oss. Vi har stort upprättelsebehov. Våra terapier och mediciner kostar massor. Det borde finnas någon som kräver att vi inte ska behöva kämpa så hårt för att orka överleva. Vi måste få utrymme och bli hörda. Samhället måste våga lyssna. Vi skriver artiklar som tidningarna inte vågar ta in och har film som ingen TV-kanal vågar visa. Man har inte resurser att ta hand om det som kan väckas, säger de. Vi har inte själva råd att driva juridiska processer. Samhället, som inte kunde rädda oss när vi var små, har ett ansvar."
Min fråga till justitieminister Thomas Bodström är:
Vilka juridiska åtgärder är ministern beredd att vidta för att traumatiserade kvinnor ska få upprättelse?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1073 besvarad av Thomas Bodström
den 22 april
Svar på fråga 2003/04:1073 om juridiska åtgärder för traumatiserade kvinnor
Justitieminister Thomas Bodström
Gudrun Schyman har frågat mig vilka juridiska åtgärder jag är beredd att vidta för att traumatiserade kvinnor ska få upprättelse.
Frågor som rör våld mot kvinnor är ett viktigt område för mig och regeringen. Vi bedriver tillsammans med myndigheter ett aktivt arbete för att ytterligare förbättra situationen för de utsatta kvinnorna. Under senare år har flera förändringar av lagstiftningen genomförts som bland annat resulterat i regler om besöksförbud, förbud mot köp av sexuella tjänster och förbud mot människohandel för sexuella ändamål. För närvarande pågår också en reformering av sexualbrottslagstiftningen.
Dessutom kan nämnas att regeringen i oktober 2003 tillsatte en utredning som ska följa upp och, ur ett könsmaktsperspektiv, utvärdera de myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid. Utredaren ska därefter göra en samlad analys av eventuella hinder som motverkar ett könsmedvetet arbete.
Ett annat exempel är att regeringen i februari 2004 fattade beslut om att tillsätta en utredning med uppdrag att finna formerna för en ombildning av Rikskvinnocentrum (RKC) till ett nationellt institut. Utredaren ska också överväga förutsättningarna för att inrätta en nationell kristelefon för kvinnor som utsatts för mäns våld. RKC är ett resurs- och kompetenscentrum för kvinnor som våldtagits eller misshandlats. Det nationella institutet ska utveckla metoder för omhändertagande och behandling samt fungera som ett kunskaps- och resurscentrum för myndigheter, organisationer och allmänhet när det gäller mäns våld mot kvinnor, sexuella övergrepp och våldtäkt.
Mycket har alltså gjorts men självklart kan det göras mer. Frågor om våld mot kvinnor kommer därför att ges fortsatt hög prioritet inom regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.