Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

julkalendern och sexualiseringen av det offentliga rummet

Skriftlig fråga 2003/04:473 av Pethrus-Engström, Désirée (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-15
Inlämnad
2003-12-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-14
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2003/04:473

 av Désirée Pethrus-Engström (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om julkalendern och sexualiseringen av det offentliga rummet

I årets julkalender förekommer en rättmätigt kritiserad scen där en liten pojke tar en kvinnlig lärare på brösten. Scenen visar på en oroande utveckling. Frågan är vad regeringen nu ska göra utifrån sina mål om att bekämpa sexualiseringen av det offentliga rummet.

I regeringens senaste skrivelse om jämställdhet (2002/03:140) lyfts fem fokusområden upp som särskilt ska prioriteras. Ett av dem är sexualisering av det offentliga rummet. Detta är ett arbete som även påbörjats i Norge av den kristdemokratiska jämställdhetsministern Laila Dåvöy. I skrivelsen står: "Samhället präglas av en tilltagande sexualisering där kvinnors kroppar används för att dra uppmärksamheten till och sälja en vara eller tjänst. Kvinnor och flickor objektifieras och sexualiseras i annonser, massmedia och på Internet." Här kan man verkligen säga att läraren sexualiserats i medierna. Vidare står i skrivelsen: "Även om det inte finns något entydigt samband mellan mediebudskapets innehåll och dess effekt på mottagarna, så bidrar en ständig exponering av dessa bilder till en normalisering, en avtrubbning där vi riskerar att inte längre reagera på könsförtryck, trakasserier och sexualiserat våld. Situationen är oroande och det föreligger ett stort behov av mer kunskap." Med de målsättningar regeringen satt upp ställer det höga krav på regeringen att agera för att jämställdhetsarbetet ska gå framåt, inte bakåt. Då kan vi inte ha barnprogram i SVT där barn lär sig sexuella trakasserier.

Vad avser ministern att göra för att aktivt reagera på den dåliga jämställdhetsbild som förmedlas i SVT och då särskilt avseende barnprogram?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:473 besvarad av Marita Ulvskog

den 14 januari

Svar på fråga 2003/04:473 om julkalendern och sexualiseringen av det offentliga rummet

Kulturminister Marita Ulvskog

Désirée Pethrus Engström har frågat mig vad jag avser att göra för att aktivt reagera på den dåliga jämställdhetsbild som förmedlas i SVT och då särskilt avseende barnprogram.

Bakgrunden till frågan är en scen i årets julkalender som frågeställaren ställer i relation till regeringens senaste skrivelse om jämställdhet där sexualiseringen av det offentliga rummet särskilt uppmärksammas.

Sveriges Television AB (SVT) är ett självständigt företag som själv beslutar om innehållet i sändningarna. Företagets programverksamhet styrs av de regler som finns i radio- och TV-lagen (1996:844) och de allmänna riktlinjer för programverksamheten som regering och riksdag beslutat och som kommer till uttryck i sändningstillstånd och anslagsvillkor.

I 6 kap. 1 § radio- och TV-lagen föreskrivs att den som sänder TV-program efter tillstånd från regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Med detta avses bland annat hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män.

I SVT:s sändningstillstånd finns krav på att programföretaget ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av hög kvalitet. Inför nuvarande tillståndsperiod angavs att programverksamheten bör, såväl i utformning som till innehåll, utgå från ett perspektiv präglat av jämställdhet mellan kvinnor och män (prop. 2000/01:94).

Det framgår också av sändningstillståndet att SVT ska ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och ungdomar samt i dessa program förmedla kulturella och konstnärliga upplevelser samt nyheter och information. SVT ska ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.

Det är Granskningsnämnden för radio och TV som har i uppdrag att i efterhand granska hur företaget lever upp till reglerna i radio- och TV-lagen respektive de innehållsvillkor som finns i sändningstillståndet.

Granskningsnämnden har fått ta emot ett stort antal anmälningar mot årets julkalender vilket innebär att nämnden i efterhand kommer att pröva om programmet kan anses stå i överensstämmelse med de krav regering och riksdag ställer på programverksamheten.

Regeringen tillsatte i oktober 2003 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod (Ku2003:01). Regeringens direktiv nämner särskilt jämställdhet och kommittén har i uppdrag att analysera om de villkor som finns om redovisning av programverksamheten i detta avseende är tillräckliga för att bedöma om programföretagen uppfyller kraven som ställs i radio- och TV-lagen respektive i sändningstillstånden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.