Journalistisk frihet
Skriftlig fråga 2007/08:1501 av Sacrédeus, Lennart (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-07-24
- Besvarad
- 2008-08-07
- Anmäld
- 2008-08-14
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1501 Journalistisk frihet
av Lennart Sacrédeus (kd)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Yttrande- och pressfriheten tillhör de mest grundläggande demokratiska rättigheterna i våra grundlagar och utgör därmed själva basen för vårt statsskick och samhälle. Att fritt få beskriva verkligheten, oavsett om det är i positiva eller kritiskt granskande termer, ingår i det journalistiska uppdraget.
Under Pridefestivalen i Stockholm den 25 juli – den 3 augusti, med stor privat och offentlig ekonomisk sponsring, ställs flera krav på journalister för att erhålla pressackreditering. Ett villkor lyder: ”Ta inte någons sexuella läggning eller köndsidentitet för givet, beskriv alltså inte de människor ni intervjuar som ’homosexuella’, ’transsexuella’ eller ens som män eller kvinnor och så vidare, om personen inte uttryckligen själv kallar sig det.” Om någon inte följer dessa ”förhållningssätt och regler” – som att beskriva en kvinna som kvinna eller en man som en man utan att ha fått ”tillstånd” av personen i fråga – anser sig arrangörerna ha rätt att frånta journalisten ackrediteringen!
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger till Dagen (den 23 juli) att hon reagerar mot att journalister tillskrivs särskilda förhållningsregler i samband med festivalbevakningen. Hon betonar att det ”ska alltid vara upp till redaktionerna att själva avgöra vad och hur man ska skriva om en händelse”. Hon uttrycker förvåning över att man i dag ställer krav på hur journalister ska uppträda. Prides presschef Anna Söderström menar för sin del att ”det viktiga är att media förstår att de kommer att arbeta i en frizon”.
På vilket lämpligt sätt är statsrådet beredd att agera för att motverka en utveckling där journalister inte tillåts skriva vad de vill genom censur och hotas med att fråntas sin journalistackreditering ifall de inte beskriver verkligheten på ett sätt som arrangörer kräver att de ska göra det på?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1501 besvarad av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
den 7 augusti
Svar på fråga
2007/08:1501 Journalistisk frihet
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Lennart Sacrédeus har frågat mig hur jag är beredd att agera för att motverka en utveckling där journalister inte tillåts skriva vad de vill på grund av censur och där de hotas med att förlora sin ackreditering om de beskriver verkligheten på ett annat sätt än arrangörerna kräver.
Frågan är ställd mot bakgrund av att Pridefestivalens arrangör i sin pressinformation under rubriken ”Förhållningssätt för journalister” hade tagit med bestämmelser om hur festivaldeltagarnas sexuella läggning och könsidentitet får beskrivas och förenat bestämmelserna med en rätt för arrangören att frånta en journalist ackrediteringen om han eller hon inte har följt bestämmelserna. Dagen före första festivaldagen ändrade arrangören bestämmelserna till rekommendationer och tog bort kopplingen till möjligheten att dra in en journalists ackreditering.
Yttrandefriheten i medierna utgör en av grundvalarna i en demokrati. Tryck- och yttrandefriheten är därför också grundlagsskyddad. Skyddet i grundlagarna är emellertid avgränsat till det allmännas kränkningar av yttrandefriheten. En eventuell begränsning av yttrandefriheten enskilda emellan omfattas därför i princip inte av grundlagsskyddet. Detsamma gäller det skydd för yttrandefriheten som stadgas i Europakonventionen.
Pridefestivalen arrangeras av föreningen Stockholm Pride som är en ideell förening. Den ställda frågan gäller alltså förhållandet mellan enskilda. Det är självklart önskvärt att det finns goda förutsättningar för en nyanserad och mångsidig mediebevakning av Pridefestivalen. Vilka villkor den privata arrangören väljer att ställa upp för att ge journalister en särskild pressackreditering kan dock inte i sig anses utgöra en fråga om yttrandefrihet eller censur.
Mot denna bakgrund finner jag inte skäl att ta något särskilt initiativ med anledning av frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

