Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

jordbrukets produktionskostnader

Skriftlig fråga 2004/05:325 av Widegren, Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-11
Inlämnad
2004-11-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2004/05:325

 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om jordbrukets produktionskostnader

Den svenska konsumenten väljer att köpa billigt och det är svårt att få någon att betala för kvaliteten. Just nu talar handeln mycket om det felaktiga i att sälja importerade ägg från burhöns. Förutom detta finns även importkött från andra djur, till exempel grisar, som föds upp under förhållanden som är förbjudna enligt svensk lag. Sverige har fortfarande Europas högsta produktionskostnader, eftersom vår djurskyddslag kräver större boxar som ger större byggnader och halm som ger mer arbetskostnad. Ny lagstiftning i form av en ny L100 för byggnader har införts liksom nya regler för spridningsarealer för gödsel. Gällande spridningsarealerna har Jordbruksverket självt ett pågående försök som skulle ligga till grund för beslut, men resultatet av detta har inte inväntats utan beslutet om kraven på ökad spridningsareal har redan tagits. L100:an bygger på EU-regler, men i Sverige har man gjort tillägg och här ingår ett beslut innehållande att en grisningsbox måste ha en radie på minst två meter. Detta höjer ytterligare byggkostnader och ger ingen bättre närmiljö för suggan eller hennes smågrisar. Grisproducenterna ser flera av dessa förslag som dåligt vetenskapligt underbyggda, utan till stor del byggda på känslomässigt tyckande. De vill att man avvaktar med den här typen av beslut tills man på ett vetenskapligt sätt kan visa vilka eventuella positiva effekter det skulle ha för djur och natur.

Vad avser jordbruksministern att göra för att minska jordbrukets produktionskostnader och minska Sveriges extra pålagor så att till exempel grisbönderna får lika villkor som sina konkurrentländer?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:325 besvarad av Ann-Christin Nykvist

den 24 november

Svar på frågorna 2004/05:325 om jordbrukets produktionskostnader och 326 om de finska nationella stöden och konkurrensen inom jordbruksproduktionen

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Cecilia Widegren har i sina två frågor till mig frågat dels vad jag avser att göra för att minska svenska lantbrukares produktionskostnader och minska Sveriges extra pålagor så att svenska bönder får lika villkor som jordbrukarna i konkurrentländerna, dels vad jag avser att göra för att komma till rätta med sund företagsamhet för jordbruket såsom lika konkurrensvillkor.

Regeringen arbetar för ett konkurrenskraftigt jordbruk som hävdar sig väl på en gemensam EU-marknad. För att skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor för svenska jordbrukare inom EU har regeringen i budgetpropositionen för år 2005 bland annat föreslagit att skatten på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner sänks från och med den 1 januari 2005. Värdet av den föreslagna sänkningen beräknas till ca 710 miljoner kronor brutto och ca 520 miljoner kronor netto för år 2005 @ ett värde som nu kommer att tillföras jordbruket, skogsbruket och vattenbruket. Jordbruksdepartementet har även sammankallat en företagargrupp för att lyfta fram lantbruksföretagens utvecklingspotential. Genom gruppen skapas ett forum för löpande kontakt om aktuella frågor kring möjligheter och hinder för lantbruksföretagandet.

Staten och samhället ställer dock vissa krav på hur produktionen bedrivs. Produktionen måste vara hållbar, ekonomisk, social och ekologisk, men även etisk. Dessa krav från samhällets sida medför i vissa fall extra kostnader, men fyller också de svenska livsmedlen med mervärden som uppskattas av konsumenter både i Sverige och utomlands.

Cecilia Widegren berör i sina frågor även det finska nationella stödet till jordbruket som betalas ut i enlighet med artikel 141 i anslutningsfördraget. Dessa stöd var något som den finska regeringen förhandlade sig till inför medlemskapet i EU. Sverige förhandlade fram andra undantag som vi ansåg viktiga, såsom till exempel våra salmonellagarantier och det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. De finska nationella stöden enligt artikel 141 i anslutningsfördraget infördes för att motverka tillfälliga störningar i samband med det finska medlemskapet i EU. Stöden trappas nu ned under de kommande åren och avsikten är att dessa stöd så småningom ska upphöra helt.

Det är i jordbrukarnas roll som företagare som utvecklingspotentialen för det svenska jordbruket ligger. Det är genom kompetensutveckling, ökad affärsmässighet och lyhördhet för marknadens efterfrågan som lantbruksföretagarna kan nå framgång. Jag tror att det svenska jordbrukets företagare även i fortsättningen antar denna utmaning och därigenom når framgång.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.